”Så kortar vi vägen till svenskt läkarleg”

De senaste årens flykting­mottagande har utmanat Sverige. Samtidigt har vi tillförts värdefulla resurser – ett stort antal personer vars kompetens behövs i hälso- och sjukvården. Senast i februari konstaterade Socialstyrelsen i en rapport att vården är beroende av dessa resurser. 

Enligt Riksrevisionen har det tidigare ­tagit i genomsnitt sex sju år att få sin utländska läkar­legitimation godkänd i Sverige. Det är för lång tid.

Nyanländas kompetens riskerar att gå förlorad när det dröjer för länge innan de kan börja jobba. Därför arbetar Socialstyrelsen, landsting och regioner med flera aktörer för att göra vägen till ­legitimation så kort som möjligt. Landstinget i Kalmar län visar nu att det med rätt insatser, som landsting, går att korta processen.

Sedan 2015 har nästan 6 000 personer utbildade utanför EU/EES ansökt om att påbörja vägen mot svensk legitimation. Det är främst läkare, sjuksköterskor, tandläkare och apotekare. Flera av dem är redan nu på gång att bli behöriga att ut-­ öva sina yrken.

Genom Landstinget i Kalmar läns satsning på nyanlända, som startade under flykting­vågen 2015, har nu den första läkaren legitimerats, ­Mohanad Al Shihabi från Syrien. Hans väg till ­legitimation tog mindre än två år. ­Orsaken är självfallet hans egen målmedvetenhet, men också landstingets arbete med att tidigt identifiera kompetens samt stödja med språk­utbildning och praktik. Här får alla asyl­sökande som genomgår en hälsoundersökning frågan om de har sjukvårdsutbildning. Det gör att de tidigt kan påbörja utbildning i sjukvårdssvenska vid någon av landstingets folkhögskolor och språkpraktik vid en hälsocentral eller sjukhusklinik. 

Socialstyrelsen har också kortat sina handläggningstider, från 18 månader i slutet av 2015 till maximalt två månader nu. Detta samtidigt som antalet ansökningar om att få sin utbildning granskad har ökat. Besluten har ökat från runt 1 000 till drygt 3 000 det senaste året. Effektivare arbetssätt, bra samarbete och dialog med omvärlden samt fler handläggare är orsaker bakom. 

Socialstyrelsen inför också ett nytt system där den sökande kan visa sina kunskaper genom ett prov och en kortare praktik. Tidigare låg tonvikten på granskning av intyg och examens­bevis, vilket den som flytt sitt hemland ofta saknar. Nu flyttas fokus till test av faktiska kunskaper och färdig­heter.

Proven testar en bredd av ämnen för att den som får legitimation ska uppfylla samma krav som den som utbildat sig i Sverige. På så sätt effektiviseras valideringen – utan att göra avkall på patient­säkerheten. Det gör också att den praktiska tjänstgöringen i landstingen och regionerna kan kortas. Socialstyrelsen tar löpande in synpunkter på det nya systemet. 

Tillsammans visar vi att det är möjligt att förkorta tiden från ansökan till ­legitimation med flera år. Vi har tagit några steg, men har flera utmaningar­ kvar. En av dessa är att ansvaret är uppdelat på många olika aktörer. En smidig väg in på arbetsmarknaden kräver att såväl statliga myndigheter som landsting, regioner, kommuner, privata aktörer och civila organisationer bidrar.

Viktiga insatser är tidig språkutbildning, möjlig­heter att gå bredvid en yrkesutövare och förberedande kurser inför kunskapsprovet, bättre möjligheter till kompletterande utbildning samt att det skapas platser för praktisk tjänstgöring. För att varje steg på vägen ska hänga ihop krävs också samarbete, så att det inte uppstår hinder som stoppar den sökande från att fortsätta framåt.

När vi lyckas innebär det en vinst för individen, som snabbare kan etablera sig på arbetsmarknaden och bidra med sina kunskaper. Det blir en vinst för hälso- och sjukvården och avgörande för kompetensförsörjningen. När vården speglar mångfalden och berikas med språklig och kulturell kompetens, blir det en vinst för hela samhället.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.