Vårdköer

Så kan vi korta vårdköerna

Den enskilt viktigaste åtgärden för att korta vårdköerna är att ta kontroll över patientflödena med ett nationellt register och ett gemensamt journalsystem, skriver Ermine Khachatryan, S-politiker i Uppsala.

Valrörelsedebatten kretsade i stor utsträckning kring vårdköerna. Nyligen presenterade regeringen en uppdaterad kömiljard och från den 1 januari 2019 har även vårdgarantin rörande primärvården stärkts. 

Vårdgarantin bör ses som ett ambitionsuttryck, en målsättning som man ska sträva mot och kömiljarden är avsedd att stärka regionernas incitament och ekonomiska muskler för att aktivt arbeta med att korta vårdköerna. 

Dessa två styrverktyg missar dock två viktiga aspekter, nämligen patienternas olika behov och att vi i dag saknar överblick över patientflödena. Det som är en rimlig kötid till en neuropsykiatrisk utredning behöver inte vara en rimlig kötid för behandling av depression. Inte heller vårdkedjan ser likadan ut för de olika patientgrupperna. Därför behöver vårdköerna ses i sin kontext. 

Det finns inte en enda enkel faktor som ensamt skulle bidra till att vårdgarantin uppnås. Såväl vårdens personalförsörjning, administrationens digitalisering och att vården ges på rätt nivå är samtliga viktiga komponenter i det arbetet. Den enskilt viktigaste faktorn är dock att ta kontroll över patientflödena. Det är viktigt och nödvändigt ur ett patientsäkerhetsperspektiv eftersom många svårt sjuka patienter, inte minst multisjuka äldre, allt för ofta hamnar mellan stolarna i dag. Samtidigt skulle det korta vårdköerna och resurseffektivisera sjukvården. 

Tre saker behövs i detta syfte:

1. Regeringen bör ta initiativ till ett nationellt patientflödesregister. Sverige har unika kvalitetsregister som ger oss möjlighet att följa hälsoutvecklingen i befolkningen över tid, skapar goda förutsättningar för forskning och inte minst kan vi följa kvaliteten på hälso- och sjukvårdens verksamheter. Dessa register bör kompletteras med ett nytt patientflödesregister där även primärvården och de kommunala verksamheterna omfattas.

Det som behövs är övergripande, aggregerad data som visar patientflödet genom vården över tid för att enkelt kunna upptäcka brister i systemet och sätta in åtgärder. 

2. Regeringen bör ta initiativ till en gemensam plattform med ett enda journalsystem i sjukvården. Nyligen har ett antal regioner, bland andra Västerbotten, Blekinge, Örebro och Sörmland, tillsammans upphandlat ett gemensamt journalsystem som kommer att underlätta kommunikationen mellan olika vårdverksamheter både inom och mellan regionerna.

En gemensam nationell plattform med integrerade journalsystem som innefattar primärvården, specialistvården, äldreomsorgen och socialtjänsten är nödvändig för att få en överblick över patientflödena och effektivisera vårdkedjorna. Vi skulle också kunna spara stora resurser eftersom det skulle underlätta omfördelningen av resurser från onödig administration och onödiga återbesök.

Viktigast av allt, patienterna skulle få rätt vård utan att hamna mellan stolarna. Olika patienter med olika diagnoser och i olika sjukdomsfaser har behov av olika insatser som behöver koordineras och integreras genom olika typer av organisering. Det kräver att man enkelt kan kommunicera mellan olika vårdnivåer och vårdenheter. 

3. De svenska kvalitetsregistren behöver kopplas till journalsystemet och dataöverföringen från journalsystem till kvalitetsregister bör automatiseras. Om man inför ett patientflödesregister och möjliggör för sjukhusledning och profession att snabbt och enkelt ta del av dessa data skulle man underlätta produktions- och kapacitetsplaneringen inom vården. Man skulle också enkelt kunna jämföra olika regioner med varandra och lära sig av framgångsrika exempel.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.