Debatt
Demokrati
14 februari 2014 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 6 år sedan

Så kan vi höja valdeltagandet

Om 100 dagar är det val till Europaparlamentet. Nu satsar vi på att höja valdeltagandet från låga 45,5 procent. Vi hoppas att alla lokalpolitiker tar chansen att stödja vårt arbete, skriver representanter för tio studieförbund.

Det här är en opinionstext

I dag fredag, om exakt 100 dagar, är det val till Europaparlament. Vem kommer att rösta den 25 maj, och spelar det någon roll? Svaret är ja, det spelar roll, både när det handlar om representativiteten och legitimiteten för parlamentet, och för valutgången. I det senaste valet var valdeltagandet 45,5 procent och forskning visar att resultatet hade sett annorlunda ut om fler använt sin rösträtt.

Normen att rösta är stark i Sverige, ändå är det upplevda avståndet till Europaparlamentet alltför stort för många. Trots ödesfrågor för vår världsdel som ekonomi, klimat, rasism och diskriminering har partierna svårt att mobilisera. Enligt en aktuell undersökning av Europaportalen svarar hälften av svenskarna ”vet ej” när de ska nämna vilken de tycker är den viktigaste valfrågan inför Europaparlamentetsvalet. Tre av fyra svenskar har heller ingen aning om vilka de svenska EU-parlamentarikerna är. Kunskap är makt, och i det här fallet står alltför många maktlösa.

I höstens val är situationen annorlunda. Valdeltagandet till riksdag, landsting och kommun är högt men det finns markanta skillnader: Variationerna mellan olika län, kommuner, stadsdelar och inom stadsdelar är stora. På Hisingen i Göteborg hittar vi exempelvis ett valdistrikt med ett valdeltagande på drygt 92 procent, medan valdistriktet med lägst valdeltagande på samma ö knappt kom upp i 59 procent (Valmyndigheten 2010). Valdeltagandet är lägre bland unga, arbetare, lågutbildade och landsbygdsbor. Människor med intellektuell funktionsnedsättning fick rösträtt först 1989. Bland dessa är valdeltagandet fortfarande betydligt lägre än hos befolkningen i övrigt, i den senaste mätningen (1998) var det endast 20 procent!

Studieförbunden genomför folkbildning för att fler ska göra ett aktivt val 2014 och rösta i de olika valen. Det handlar om att göra politiska frågor angelägna för unga, att tillsammans med föreningslivet anpassa material till olika målgrupper, att hjälpa de som är engagerade i en sakfråga att lära sig mer om såväl ämnet som metoder att påverka. ”Demokratiskolan”, ”Vems Europa?” och ”Påverka!” är namn på satsningar från olika studieförbund. Folkbildningen kommer också erbjuda 660 000 cirkelledare att ta med sig enkla frågor om demokrati och valdeltagande för att väcka frågan hos fler.

Att höja engagemangsnivån och valdeltagandet är inget ensamarbete. Det kräver breda kontaktnät och samverkan. Därför är det glädjande att en stor andel av kommunstyrelsens ordförande - i en alldeles färsk SIFO-undersökning genomförd på uppdrag av Folkbildningsförbundet - anser att studieförbundens verksamhet ger bildade och aktiva medborgare (74 procent), är en viktig resurs för lokal utveckling (67 procent) samt att folkbildningen är ett instrument för demokratin (79 procent). Det är insikter som borgar för givande samarbeten mellan kommun, politiska partier och studieförbund.

Under en tjugoårsperiod har de kommunala generella anslagen till studieförbunden tyvärr halverats. Det ser väldigt olika ut: Det finns kommuner som satsar och de som inte ger något stöd alls till folkbildningen. På frågan om anslagsminskningen kan ha påverkat kommuninvånarnas möjlighet till påverkan och demokratisk delaktighet svarar 56 procent av kommunstyrelsens ordförande nej, i samma SIFO-undersökning. Resultatet borde vara en väckarklocka för de styrande i kommunerna; anser man att folkbildning är viktig för demokratin och för att få fler aktiva medborgare så måste politiken i alla kommuner också möta upp med samverkan och bra villkor för folkbildningen att utvecklas.

Demokrati kräver insatta och intresserade människor och många som tar initiativ för att påverka sin egen situation och samhällsutvecklingen. Studieförbunden tar en aktiv roll för ett höjt valdeltagande. Vi hoppas att fler lokalpolitiker tar chansen att stödja våra initiativ!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.