Flera medier har sedan Kalla faktas granskning i slutet på förra året lyft situationen för elever med lång skolfrånvaro. Vi på Specialpedagogiska skolmyndigheten har cirka 4 000 rådgivningsuppdrag per år hos skolor. Våra rådgivare är ute i både stora och små skolor, i storstad och landsbygd. Oavsett omständigheterna, och oavsett vad skolan söker stöd för, ser vi att frågan om skolfrånvaro finns där. Och vi ser att det blir allt vanligare att även yngre elever har lång skolfrånvaro. Det är en djupt oroande bild som vi ser. Åtgärderna får därför inte dröja.
Ska skolfrånvaron minskas kan inte allt ansvar för detta läggas i rektorers eller lärares knä. I våra intervjuer med elever med funktionsnedsättning beskriver eleverna hur de upplever att lärarna sliter hårt och att de har stor förståelse för att lärarna inte alltid räcker till. Huvudmannen, oavsett om det är en kommun eller en friskola, måste leda, styra och fördela resurser så att det finns kraft, rutiner och kompetens att arbeta förebyggande mot skolfrånvaro och att åtgärder kan sättas in tidigt när frånvaro ändå uppstår. I detta arbete vill vi på Specialpedagogiska skolmyndigheten erbjuda stöd och råd.
Det här är vad våra rådgivare ser ute i skolorna:
Orsakerna till frånvaro varierar vilket också innebär att lösningarna måste variera. Kartläggningar av enskilda elevers frånvaro måste göras på ett lyhört tillsammans med elev, vårdnadshavare, och i de fall där det är aktuellt, tillsammans med eventuella vårdgivare och socialtjänst. Fungerar skolan är det en stark friskhetsfaktor i ett barn eller ungdoms liv.
Samverkan mellan skolans elevhälsa, lärare, vårdnadshavare och fritidshemspersonal är avgörande för att kunna sätt in rätt åtgärder. Skolor där elevhälsans främjande och förebyggande arbete fungerar är bättre rustade att snabbt upptäcka och agera på ett sätt som främjar närvaron.
Ströfrånvaro är många gånger en inkörsport till längre frånvaro. Därför är det så viktigt att skolan uppmärksammar frånvaro direkt och agerar. I skolor där elevhälsan har en viktig roll, där system och rutiner finns för att uppmärksamma frånvaron har man större chans att ta tag i problemen innan de blir för stora.
Övergångar är en utmaning. Skolbyte, stadieövergångar och ledighet ökar risken för att den elev som har kämpat för att orka eller hänga med ger upp. Att vara uppmärksam på vilka de eleverna är, ta kontakt innan skolstart och skapa system för trygga övergångar mellan stadier och skolformer, lönar sig. Det märks när vi besöker verksamheter som arbetar med detta systematiskt.
Sammanfattningsvis finns det en rad framgångsfaktorer i arbetet med att främja närvaro:
- Tidiga insatser.
- En stark och närvarande elevhälsa.
- Sammanhållna skoldagar.
- Systematiska överlämningar.
- Systematiskt arbetssätt kring närvaro.
- Helhetssyn på elever och ett arbetssätt som utgår från deras behov.
- Trygga, positiva relationer.
- Höga förväntningar och tydliga uppnåbara mål.
Specialpedagogiska skolmyndigheten är ett stöd i arbetet och vi uppmanar landets skolor och skolhuvudmän att vända sig till oss för stöd, rådgivning och kompetensutveckling. Tillsammans kan vi göra stor skillnad för en oerhört utsatt elevgrupp.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
