Så kan vården effektivt förebygga stroke

Förmaksflimmer som framför allt drabbar äldre personer är en av våra stora folksjukdomar. Ny statistik från Socialstyrelsens patientregister visar att så många som 270 000 har diagnosen. Dessvärre är mörkertalet stort och ytterligare drygt 100 000 personer beräknas ha så kallat tyst flimmer.

Förmaksflimmer är den vanligaste orsaken till rytmrubbningar i hjärtat. Har man ofta en oregelbunden puls bör man uppsöka sjukvården för att utredas med EKG. Man beräknar att runt 9 000 personer med förmaksflimmer drabbas av stroke årligen, vilket motsvarar 25 personer per dag. Stroke, som innebär en blodpropp eller blödning i hjärnan, är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Det är också en av de sjukdomar som orsakar mest lidande hos överlevande. Samhällets kostnader för stroke är enorma och uppskattas till mer än 16 miljarder kronor varje år.

Förmaksflimmer ger upp till fem gånger högre risk att drabbas av stroke, men med tidig diagnos och korrekt medicinsk behandling minskar risken kraftigt. Vi ser mycket allvarligt på att så många som 100 000 personer i Sverige beräknas ha ett så kallat tyst flimmer och inte känner till att de har en sjukdom som kan leda till för tidig död.

Orsaken till att vissa personer inte märker att de inte har förmaksflimmer kan vara att de inte känner obehag i form av hjärtklappning, trötthet och andfåddhet. I vissa fall avslöjas det först när patienten redan fått en stroke. Något som kunde ha förhindrats om flimret upptäckts tidigare.

Riksförbundet HjärtLung vill se en tydlig strategi för att hitta personer med tysta eller obehandlade flimmer. Regeringen har uppmärksammat problemet och har gett Socialstyrelsen uppdraget att utreda införande av ett nationellt screeningprogram för förmaksflimmer. Screening skulle om det införs om några år leda till både tidigare och fler upptäckter av förmaksflimmer.

Det är bra, men innan programmet är på plats vill vi redan nu rikta ljuset på ett antal åtgärder för att hitta personer med tyst förmaksflimmer.

Riksförbundet HjärtLung startar därför folkbildningskampanjen Känn Pulsen som syftar till att sprida kunskap om hur man själv på ett enkelt sätt kan upptäcka om man har en rytmrubbning i hjärtat. Genom att trycka två fingrar på handleden nedanför tummen kan man själv känna om pulsen slår oregelbunden. I så fall bör man kontakta vården för kontroll.

Vi uppmanar samtidigt till kontroll av pulsen på alla över 65 år i samband med andra besök i hälso- och sjukvården. Risken för stroke hos patienter med förmaksflimmer ökar avsevärt från 65 år och vid 75 års ålder är förekomsten cirka 13 procent. Pulstagning sker i dag i något enstaka landsting som rekommenderar pulstagning i medicinska riktlinjer. Om pulsen är oregelbunden ska den följas upp med ett EKG för att bekräfta förmaksflimmer.

Landstingen har i stora kampanjer investerat betydande belopp i att lära befolkningen att känna igen tecken på stroke när den väl inträffat. Landstingen borde även uppmana alla personer över 65 år att vara uppmärksamma på riskfaktorn för stroke: förmaksflimmer.

Att så många i Sverige i dag avlider eller drabbas av svåra lidanden på grund av att man inte får diagnos och behandling är nedslående. Vinsterna med att hitta det stora mörkertalet är lika uppenbara som stora: minskat lidande när färre drabbas av stroke, och minskade kostnader för samhället som kan räknas i miljardbelopp.

Riksförbundet HjärtLung välkomnar att:

• Ett nationellt screeningsprogram för förmaksflimmer skyndsamt genomförs.
• Hälso- och sjukvården utför pulskontroll som rutin på personer över 65 år i samband med besök i vården.
• Personer med oregelbunden puls uppmärksammas på att kontakta hälso- och sjukvården för kontroll.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.