Företagsklimat

Så kan Sverige hamna i företagsamhetens topp

I vår omvärld har en rad smarta reformer för bättre företagsklimat införts. Mycket av detta kan genomföras också i Sverige och främja jobbskapandet. Vad som behövs är insikten om att förändring måste till, och en ödmjuk inställning till att lära av andra.

I dag tisdag lanserar vi den nya boken ”Jakten på företagsamhet – Så kan Sverige hamna i topp”. När vi började skriva boken var vår utgångspunkt att berätta om de företagarvänliga reformer som under den förra regeringen började införas i Sverige, och ge konkreta tips på hur den tidigare förda politiken kunde byggas på.

Problemet är bara att vi fann att Sverige snabbt håller på att bli omsprungen av omvärlden, och att processen började redan under alliansregeringens tid.

Doing Business är en ambitiös kartläggning som studerar företagares vardag runtom i världen. Systematiskt jämförs frågor som hur lång tid det tar att få ett bygglov, hur många ansökningar som måste skickas iväg och vad kostnaden kan bli. Under de senaste åren visar indexet att en anmärkningsvärd utveckling håller på att ske – regeringar i världens alla hörn verkar för fullt med att förbättra företagares villkor. Den globala konkurrensen kan jämföras med ett lopp där alla löpare springer snabbare, samtidigt som de flesta dessutom minskar avståndet till den bästa löparen.

Problemet är att Sverige inte imponerar i detta lopp. Visst sprang Sverige lite snabbare under Alliansregeringens första mandatperiod, men sedan försvann reformambitionerna. Under Alliansens andra mandatperiod stärkte Sydkorea, Italien, Island, Nederländerna, Danmark, Finland, Österrike, Norge och Storbritannien alla företagsklimatet i snabbare takt än Sverige.

Förhållandevis lite gjordes till exempel för att minska de höga marginalskatterna. Framförallt misslyckades Alliansens stora löfte om att minska regelkrånglet. Kostnaden för företagare att hantera alla byråkratiska krav fortsätter att uppgå till hisnande 100 miljarder kronor per år. Under förra året, när Alliansen röstades bort, ansåg tre gånger så många företagare att regelkrånglet ökat jämfört med de som ansåg att det minskat.

Ett annat exempel är en publikation från PricewaterCoopers och Världsbanken där de faktiska skatter som ett exempelföretag betalar i olika delar av världen jämförs. Exempelföretaget är en medelstor verksamhet som tillverkar och säljer blomkrukor. Därmed är det representativt för såväl tillverkning som handel. För detta representativa bolag beräknas inte bara bolagsskatten, utan också andra skatter som exempelvis arbetsgivaravgifter.

Den totala skattebördan för exempelföretaget minskade förvisso i Sverige, från 57 procent år 2006 till 53 procent när Alliansens mandatperiod närmade sig sitt slut. Ändå var det inte tillräckligt för att hjälpa Sverige i den globala konkurrensen, eftersom många andra regioner sänkte sina (redan lägre) skatter ännu mer.

Maktskiftet tycks, milt sagt, inte inneburit att företagandets villkor sats i fokus. Den aktuella höstbudgeten saknar företagarvänliga reformer. Den nya regeringen tycks ointresserad av att föra en mera tillväxtvänlig företagarpolitik.

En analys av alla nya statsministrars installationstal sedan början av 1990-talet visar att ingen har haft så lite positivt, och inte heller så mycket negativt, att säga om företagande än Stefan Löfven. Politiken följer i samma linje som retoriken: ökade regelverk, mera statlig inbladning och en myriad av skattehöjningar drabbar företagare i olika branscher.

Det är förstås inte så att Stefan Löfven, eller för den delen Fredrik Reinfeldt under sin andra mandatperiod, hade som målsättning att Sverige skulle stagnera jämfört med omvärlden sett till företagandets villkor. Problemet är att svensk självgodhet präglar analysen om vad som krävs. Idén är att vi i Sverige vet bäst och mest justerar befintliga modeller att skapa goda villkor för växande företag. I dag ser verkligheten mycket annorlunda ut.

Det är vårt tidigare fattiga grannland Estland som genomfört världens bästa system för e-demokrati, där allmänheten och företagare kan sköta olika ärenden smidigt digitalt. Det är Portugal som lyfts fram som ett föredöme för införandet av ”one stop shops”, kontor där företagare kan vända sig med hjälp att hantera olika former av krångliga regelverk. Det är Georgien som markant minskat krånglet med att få bygglov genom garanti om handläggningstider. Och det är Makedonien som faktiskt lyckats pressa ned regelbördan, genom en systematisk genomgång av lagstiftningen.

Detta är bara ett axplock av pragmatiska reformer som Sverige skulle kunna inspireras av. I vår omvärld har redan en rad smarta reformer för bättre företagsklimat införts. Många av de smarta reformerna kan införas också i Sverige, och därmed påtagligt främja jobbskapande. Vad som behövs är insikten om att förändring måste till, och en ödmjuk inställning till att lära av andra.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.