Debatt
Digitalisering
7 maj 2020 kl 19:05

Så kan sjukvården klara vårdskulden efter covid-19

Konsultationer via video passar utmärkt för att lösa frågan om vård på distans. Men för att lösa vårdens långsiktiga kapacitetsproblem krävs digitala hjälpmedel som inte bara ökar sjukvårdens tillgänglighet utan även ökar produktiviteten radikalt, skriver Doctrins Anna-Karin Edstedt Bonamy, Magnus Liungman och Johan Assarsson.

Det här är en opinionstext

Den mediala debatten har av förklarliga skäl fokuserat på coronavirusets direkta effekter på intensiv- och akutsjukvården. Vad som får mindre uppmärksamhet är de indirekta effekterna för sjukvården som sannolikt kommer vara mer omfattande och få betydligt mer långtgående effekter än vad vi idag kan överblicka.

Planerade operationer ställs in och screeningprogram skjuts på framtiden. Vårdgivare beskriver hur inflödet av patienter med till exempel hjärtinfarkter eller stroke har varit lägre än normalt och uttrycker oro för att patienter drar sig för att kontakta vården trots att de egentligen borde.

Det uppdämda vårdbehovet i kombination med att all elektiv vård skjuts på framtiden kommer skapa ett fortsatt tryck på hälso- och sjukvården även efter att coronaviruset avtagit. Det är svårt att se hur vårdpersonal som stått pall under corona kommer mäkta med att hantera den vårdskuld som väntar. För deras och patienternas skull måste vi också adressera vårdens långsiktiga kapacitetsbrist.

Mycket av arbetet i hälso- och sjukvården görs fortfarande manuellt, med stor del administration och dubbeldokumentation. Strukturer som försvårar effektivt samarbete och kommunikation, i kombination med resursbrist begränsar tillgängligheten för patienter och har i många fall lett till en ohållbar arbetsmiljö för vårdpersonal. Behovet av att effektivisera hälso- och sjukvården, inte genom att ”springa fortare”, utan genom nya arbetssätt, var högst angelägen redan innan Covid-19.

Vårdgivare i hela landet har i samband med Covid-19 tagit beundransvärda initiativ för att ta emot patienter genom telefon- och videokonsultationer. Men den stora utmaningen för vården handlar inte om att kunna möta patienter på distans. Ödesfrågan för vården i det korta perspektivet är vårdskulden, och i det medellånga perspektivet vart de 500 000 medarbetare, som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) uppskattar kommer saknas i den offentliga välfärden 2026. ska komma ifrån.

Konsultationer via video passar utmärkt för att lösa frågan om vård på distans. Men för att lösa vårdens långsiktiga kapacitetsproblem krävs digitala hjälpmedel som radikalt ökar produktiviteten. Exempel på kapacitetsstärkande verktyg är effektivare sortering och triage, automatiserad anamnes för bättre förberedda konsultationer och asynkron chatt som ger ökad produktivitet och därigenom fler hjälpta patienter. Dessutom behövs kommunikationsverktyg som underlättar samarbete mellan professioner och enheter, stärker vårdkedjan och ger en sammanhållen patientresa.

Covid-19 må vara vad som drivit på digitalisering inom en stor del av hälso- och sjukvården. Men vårdens problem kräver digitala verktyg som på riktigt som avlastar vårdpersonal så att de kan hjälpa fler med färre resurser. Låt oss se till att de lösningar som nu införs inte uteslutande begränsas till videokonsultationer. I stället måste vi ta tillfället i akt att radikalt förbättra vården så att värdet av den digitalisering som nu genomförs blir bestående långt efter det att coronavirusets spridning avtagit.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.