Bostadsbyggande

Så kan Kaplan bota bostadsångesten

Den nytillträdde bostads- och stadsutvecklingsministern Mehmet Kaplan har en del att bita i. Den akuta bostadsbristen är stor, samtidigt som hans hjärta klappar för miljonprogrammet. Här är sex konkreta förslag som ökar bostadsbyggandet och lägger grunden för bra renoveringar.

De samhällsekonomiska kostnaderna tickar för varje dag som går på grund av den akuta bostadsbristen. Och det är inga småslantar det handlar om. I Stockholm uppgår kostnaden till 660 miljarder kronor i utebliven tillväxt fram till 2030. Och motsvarande siffra för Göteborg är omkring 200 miljarder, allt enligt beräkningar från konsultföretaget WSP. Även i Malmö är bostadsbristen påtaglig och det är ingen vågad uppskattning att bara i storstäderna kostar den upp emot 1 000 miljarder i tillväxtbortfall. Man kan få bostadsångest för mindre. 

I regeringsförklaringen lovade Stefan Löfven 250 000 bostäder till 2020. Det är glädjande att partierna börjat målsätta bostadsbyggandet. Utan mål, inga resultat. Men löftet om 250 000 bostäder räcker dessvärre inte. Det täcker knappt det ökade behovet under samma tidsperiod. Det behöver byggas mer än så för att täcka den ackumulerande bostadsbristen.

Hur Mehmet Kaplans recept ser ut för att öka bostadsbyggandet är ännu oklart. Det är inte särskilt konstigt, han är förhållandevis färsk i frågan och bostadspolitik är dokumenterat komplicerat. Debatten har den senaste tiden i princip bara handlat om nya regelverk och förenklingar i planprocesser som lösning på bostadsbristen. 

Förhoppningsvis är Kaplans färskhet till hans fördel: han är inte fast i det smala spåret. En förenklad process är visserligen helt rimlig, men det kommer knappast att ge oss de bostäder vi behöver. Miljonprogrammet byggdes med ungefär samma regelverk som i dag, så det kanske inte enbart handlar om att ta bort eller förenkla en och annan paragraf.

Mehmet Kaplans hjärta klappar för miljonprogrammet. Han har tidigare sagt att riksdagsledamöternas boende har stor betydelse för vilken politik som förs. Kaplan flyttade nyligen från hyresrätt till radhus i Akalla, i Stockholm, och har tidigare i år varit på turné i miljonprogrammet. I samband med det har han kritiserat de nuvarande reglerna för rotavdrag. De borde ändras så att de inte, som i dag, bara går till de som äger sitt boende. Med tanke på tidigare bostadsminister Stefan Attefalls villavurm kan man tänka sig ett visst bostadspolitiskt skifte med Mehmet Kaplan som bostadsminister. Mer debatt om renoveringar av miljonprogrammen och mindre om utbyggnader av villaverandor.

Det visar även Mehmet Kaplans utspel i förra veckan när regeringen och Vänsterpartiet presenterade ett förslag på stöd till de fastighetsägare som i samband med en renovering satsar på åtgärder som ger en minskad energianvändning. Ett välkommet besked, eftersom renoveringsfrågan är den andra stora utmaningen som måste lösas. 

År 2050 ska Sverige vara klimatneutralt. Om vi ska lyckas minska bostadssektorns klimatpåverkan krävs samarbete och samverkan, där även staten har en viktig roll. Det är dock viktigt att poängtera att även bostadsrättsföreningar bör få möjlighet att ta del av stödet. Det krävs en bostadspolitik som främjar möjligheterna att ta klimatansvar för våra hem, oavsett om vi bor i hyresrätt, bostadsrätt eller villa.

Svenska bostäder står för en stor del av energianvändningen och det finns all anledning för regeringen och Kaplan att driva på effektiviseringen. Här behövs dialog mellan bostadssektorns aktörer, myndigheter och politiker så att politiska beslut tas med kunskap om klimatpåverkan i byggprocessen och under hela livslängden. Det stora renoveringsbehovet kan här ses som en möjlighet att möta de stora klimatutmaningar som Sverige står inför.

Som om inte utmaningen vore stor nog för Mehmet Kaplan finns det en fråga som inte diskuterats så flitigt, men som kan segla upp som det mest allvarliga hotet mot möjligheterna att öka bostadsbyggandet. Det handlar om Företagsskattekommitténs förslag från försommaren. En omfattande utredning som pågått under många år och som bland annat vill begränsa möjligheten till ränteavdrag inom bolagssektorn. Förslagen kombineras med en sänkning av bolagsskatten. Förslaget må vara vällovligt, men det vore förödande för bostadsbyggandet. Man kan få bostadsångest för mindre. 

För att mildra bostadsångesten bidrar jag med några konkreta förslag som skulle underlätta förutsättningarna för bostadsbyggandet och renoveringsbehovet:

• Se över skattesystemet för byggande och bostäder av olika upplåtelseformer – med inriktning på bättre villkor för nyproduktion och förvaltning av befintliga bostäder.

• Inför social hållbarhet som nytt perspektiv. Vi behöver bostadsområden där alla typer av människor kan leva sina liv. Social hållbarhet måste synas i det som byggs, inte bara som politiska slagord.

• Finansieringsvillkoren för nyproduktion behöver ses över. Gör bosparande avdragsgillt. Den ekonomiska kulturen i Sverige behöver skifta från låntagande till sparande. 

• Se över och stoppa urholkningen av bostadsbidragen.

• Tydliggör klimatpåverkan i byggprocessen. Regeringen bör ge berörda myndigheter, till exempel Boverket och Naturvårdsverket, i uppdrag att utveckla modeller i samarbete med branschen för att stimulera till minskad miljö- och klimatbelastning vid byggande av flerbostadshus och under hela husets livslängd. 

• Företagsskattekommitténs förslag bör inte genomföras. Minskat bostadsbyggande vore förödande för tillväxt, byggande och samhällsutveckling.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.