Vinster i välfärden

Så kan friskolor ge ägarna en rekordutdelning

Dagens skolmarknad leder till en alltmer uppdelad skola. Frågan om vinster i skolan borde därför handla mer om hur vinsten skapas än om den ska få delas ut, skriver Tankesmedjan Balans Marcus Larsson.

När friskolekoncernerna Internationella Engelska skolan (IES) och Academedia förra veckan föreslog rekordutdelning reagerade många negativt på att friskolornas pengar hamnar i aktieägarnas fickor. Men, som jag ska visa i den här texten ger marknadsstyrningen av skolan upphov till allvarligare konsekvenser än så för den svenska skolan.

Ett aktiebolags syfte är att göra vinst. Vinst i skolan skapas när total kostnad understiger total skolpeng. Den största kostnadsposten för skolor är löner. Aktiebolagsdrivna skolor lägger mindre pengar på löner än vad kommuner gör, antingen genom lägre lärartäthet, lägre löner eller allra helst en kombination av de båda.

I många kommuner planeras stora nedskärningar de kommande åren. Det kommer att leda till att skolpengen inte kommer att kunna höjas i den takt som behövs för att finansiera löneökningar och att lärartätheten kommer att minska. Om kommunens lärartäthet minskar behöver aktiebolagen genomföra motsvarande försämring av sin lärartäthet – från en redan lägre nivå – annars minskar vinsten.

Lärartätheten bör inte bli så låg att verksamhetens kvalitet märkbart försämras. I lärarbristens Sverige är det dessutom svårt att hålla nere lärarlönerna. Det finns dock ett sätt att nå bra kunskapsresultat samtidigt som man har lägre lärartäthet än den kommunala skolan – genom ett mindre resurskrävande elevunderlag.

Två mekanismer gör IES elevunderlag mindre resurskrävande än den kommunala skolans.

För det första är föräldrarnas utbildningsnivå en av de variabler som påverkar elevers studieresultat mest. Ju fler elever med föräldrar med hög utbildningsnivå desto lägre lärartäthet kan skolan ha, men ändå nå bra elevresultat. Alla utom en av IES skolor har föräldrar med högre utbildningsnivå än genomsnittet.

För det andra bedrivs undervisningen på IES till stor del på engelska. För många elever kan undervisning på svenska vara svårt nog. De eleverna lär inte söka sig till IES. Språkprofilen gör att IES tillåts anställa engelskspråkiga lärare utan svensk lärarbehörighet. De lärarna kan inte ställa lönekrav med hänsyn tagen till lärarbristen. IES har alltså både mindre resurskrävande elever och billigare lärare. Då är det svårt att misslyckas med att göra vinst.

Ett av syftena med friskolereformen var att aktiebolagsdrivna skolor skulle hitta effektivare arbetssätt och att den kommunala skolan skulle inspireras. Men den kommunala skolan måste undervisa även elever som behöver mycket hjälp, inte bara de kostnadseffektiva.

Förra veckan avslöjades att aktiebolagsdrivna Skapaskolan i Huddinge planerar att sortera bort elever som inte når upp till skolans krav på kunskaper i digitalt skapande. Detta redan från och med skolår 4. Alla elever ska göra antagningstester, också de som redan går på skolan.

Trots att Huddinges lärares löner beräknas öka med 3 procent nästa år, ökar inte den styrande majoriteten skolans budget. Lärare i både kommunala och fristående skolor måste finansiera löneökningarna med ökad arbetsbelastning. Vinst kan dock ändå skapas på Skapaskolan om de slipper resurskrävande elever.

Frågan om vinster i skolan borde handla mer om hur vinsten skapas än om den ska få delas ut. Om vi vill att elever med goda förutsättningar ska gå i aktiebolagsdrivna skolor och elever med sämre förutsättningar i kommunala skolor, kan vi som enda land i världen fortsätta med skolmarknadsexperimentet. Anser vi däremot att det är dåligt att sortera barn redan i skolåldern måste möjligheten att göra vinst på skolor tas bort.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.