Debatt
Upphandlingskriterier
12 februari 2015 kl 10:53

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Så kan det offentliga spara stora mängder skattepengar

Genom att införa obligatorisk nyttokalkylering i beslut om större IT-investeringar och andra områden där nyttan är både direkt och indirekt kan många fördelar uppnås. Med små medel kan offentlig sektor ta mer välgrundade beslut, identifiera positiva förändringar och spara stora skattepengar i sitt upphandlingsarbete.

Det här är en opinionstext

David Hallgren
strategikonsult på Hypergene, med lång erfarenhet från bland annat regeringskansliet

Redan nästa vår ska Sverige ha infört EU:s nya regler för offentlig upphandling som ska göra det lättare att ställa nya och utökade krav. Den förra regeringen började förenkla regelverket med bland annat höjda gränser för direktupphandling och den nya regeringen har genom civilminister Ardalan Shekarabi (S) föreslagit både en ny upphandlingsmyndighet och tillsatt en utredning om hur krav på kollektivavtal kan ställas i offentlig upphandling.

Stat, kommuner och landsting köper årligen varor och tjänster till ett värde av cirka 600 miljarder kronor. Att båda de politiska blocken då vill reformera området är därför lovande. Men vi ser att möjligheter till högre effektivitet går förlorade när frågan om obligatoriska nyttokalkyler, särskilt av IT-investeringar, inte verkar prioriteras. Genom att beräkna den totala nyttan av investeringar och väga olika alternativ mot varandra kan offentlig sektor spara mångmiljonbelopp. Av erfarenhet vet vi att detta inte sker i tillräckligt stor omfattning i dag. 

Nyttokalkyler sparar pengar särskilt när man står inför ett val mellan olika investeringar. Om tre olika investeringar kostar en miljon kronor styck att genomföra och en av de tre investeringarna innebär nyttoeffekter som beräknas till tjugo miljoner kronor per år samt de två andra medför nyttor på sju respektive endast två miljoner kronor blir valet ganska enkelt. Den första investeringen medför besparingar som i praktiken bekostar de andra två och mer därtill. 

Vinsterna kan handla om allt från direkta kostnadsminskningar på grund av minskad arbetsbelastning och bättre arbetsmiljö till indirekta eller mer svårvärderade nyttor som ökad nöjdhet och nytta hos medborgarna. I nyttokalkylen ställs direkta och indirekta värden mot de kostnader som krävs för att nyttorna ska bli verklighet, inklusive kostnader för nödvändiga interna åtgärder.

Sammantaget förenklar kalkylen valet av investering men också möjligheten att vara tydlig i den tillhörande upphandlingens kravspecifikationer. Nyttokalkylerna styr dock inte bara investering och upphandling rätt. Kalkylen gör också själva genomförandet effektivare då den hjälper till att prioritera och fokusera på nödvändiga åtgärder för att se till att nyttan både förverkligas och förankras. Efter genomförda åtgärder kan projektet utvärderas mot den ursprungliga kalkylen så att organisationen växer i förståelse och erfarenhet. Allt som behövs är en mindre arbetsgrupp, några arbetsdagar och en bra regelbunden metod.

Trots fördelarna görs nyttokalkylering sällan inför stora investeringar inom offentlig sektor. I stället är det oftast bara direkta kostnader och arbetstid som beaktas med resultatet att många möjligheter till effektivisering och andra värden går förlorade.

Vi uppmanar därför civilminister Ardalan Shekarabi att i den fortsatta beredningen se över möjligheterna att införa obligatorisk nyttokalkylering inför beslut om större IT-investeringar och andra områden där nyttorna är både direkta och indirekta. Dåvarande Miljöstyrningsrådet har till exempel tagit fram modeller för nyttokalkyler inom energiområdet som även kan användas inom andra samhällssektorer. Med små medel kan offentlig sektor ta mer välgrundade beslut, identifiera och förverkliga positiva förändringar samt över tid spara stora mängder skattepengar som i dagsläget går förlorade.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 12 februari 2015 kl 10:53

Skribent

David Hallgren
strategikonsult på Hypergene, med lång erfarenhet från bland annat regeringskansliet