Debatt
Bostadsbyggande
24 februari 2016 kl 10:50

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Så kan bostadsbristen minskas

Planprocessen måste bli mindre komplicerad om bostadsbyggandet ska kunna ta fart på allvar. Låt staten bidra med lån till kommuner och markägare som i god tid innan byggnation blir aktuell genomför detaljplaneprocessen.

Det här är en opinionstext

Roland Ekstrand
före detta kommunalråd Värmdö (FP) med lång erfarenhet av arbete med planfrågor

SVT rapporterar att vi har bostadsbrist i 250 kommuner i dag. Att det under föregående år kom 160 000 flyktingar till vårt land gjorde inte saken bättre. 

Att vi under tidigare år inte byggt tillräckligt har haft olika orsaker som dels handlar om lagar och regler och dels om marknadsmekanismer. För att åtgärda bristerna behövs insatser på en rad områden.

Planprocessen har varit för komplicerad,  i vissa fall har det tagit nästan tio år innan själva byggnationen kunnat starta efter alla överklaganden. 

För att råda bot på detta kan man ändra på regelsystemet genom att låta översiktsplanen, som inte är juridiskt bindande, och som skall finnas i varje kommun bli bindande för användning av mark och vatten. 

Genom att peka ut områden som lämpar sig för bostadsbebyggelse skulle man kunna starta ett detaljplanearbete där allmänna och enskilda intresse får brytas mot varandra och den demokratiska processen kan ha sin gång.  

I detaljplaneprocessen kan man också underlätta bygglovet genom att bryta ut delar som senare inte behöver prövas på nytt i bygglovet. 

Problemet i dag är att vissa kommuner har en god planberedskap eftersom man har ett antal klara detaljplaner som man kan bygga efter medan andra kommuner väntar på att markägarna skall starta ett detaljplanearbete. 

Här skulle staten kunna bidra med lån till de kommuner och markägare som i god tid innan byggnation blir aktuell genomför själva detaljplaneprocessen. 

Det är viktigt att man inte tummar på den demokratiska processen därför att man skyller på att man måste få fram bostäder till varje pris.

Marknadsmekanismerna är den faktor som troligtvis väger tyngst. 

Hur kan man producera i första hand hyresrätter till acceptabla priser? Vilken markberedskap har kommuner och allmännyttiga bostadsföretag eller skall man lita på att privata företag köper upp lämpliga markområden? 

Konkurrensen om byggbar mark driver upp priserna speciellt i storstadsområdena vilket kommer att slå igenom på de framtida hyrorna. 

Är det möjligt för kommuner som har egen mark att ta ut ett lägre markpris för att på detta sätt minska hyreskostnaderna?

Förtätning av byggnationen är den åtgärd som man nu tar till om man saknar byggbar mark i större områden vilket drabbar barnen som behöver näraliggande naturupplevelser.

En stor potential för att få fram nya bostäder är alla fritidshus som i många fall skulle kunna omvandlas till permanentboende om man fick bygga ut. 

En vanlig planbestämmelse är att huset får vara 60 kvadratmeter och ett komplementhus 40 kvadratmeter. 

Många kommuner erbjuder i dag anslutning till det kommunala VA-nätet som kommer att kosta hundratusentals kronor vilket gör att husägarna inte har några alternativ. 

När man hittat lokala lösningar för godkända vatten- och avloppsanläggningar borde det vara möjligt att ändra planbestämmelserna med större byggrätt så att man kunde bo permanent i sitt fritidshus.

Att vi måste producera fler bostadshus är helt uppenbart och själva byggprocessen är avgörande för hur många hus som kan färdigställas under kort tid. 

Om husen tillverkas på fabrik och sedan monteras på stället där de ska stå innebär det att man för en lägenhet på tre rum kan få ner produktionstiden till tre dagar. 

Det i sin tur betyder att det går att färdigställa tre gånger så många lägenheter jämfört med konventionell teknik. 

Till sist behöver kommunerna pekpinnar som säger att ”bygger ni inte tillräckligt många lägenheter så kan staten ålägga er att bygga er andel av det totala behovet”. 

Det skulle vara ett ingrepp i den kommunala demokratin som bara skulle skapa kaos.  

Statens uppgift är att förenkla regelsystemet och hjälpa kommunerna med finansieringen av en av efterkrigstidens största uppgifter: att få fram bostäder till alla.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 24 februari 2016 kl 10:50
Uppdaterad: 24 februari 2016 kl 13:08

Skribent

Roland Ekstrand
före detta kommunalråd Värmdö (FP) med lång erfarenhet av arbete med planfrågor