Diabetes

Så kan big data förebygga diabetes

Satsningen på ett särskilt specialistsjukhus i Stockholm för diabetessjuka kan vara ett bra sätt att samla kompetens inom en av världens största folksjukdomar. Men det som kallas big data kan också revolutionera vårdens effektivitet och se till att människor slipper bli sjuka. Detta gäller i synnerhet diabetes.

Faktum är att data som vården redan har till sitt förfogande räcker mer än väl för att identifiera människor som riskerar att utveckla diabetes. Det visar ett experiment som vi på SAS Institute genomfört med ett urval data från Lifegene-databasen.

I Sverige lever cirka 450 000 personer med diagnosen diabetes och det blir fler varje år. Välfärdssjukdomen växer i hela världen, snabbast i länder med ekonomiskt uppsving – där en allt större medelklass gör att fler människor får ”råd” att utveckla diabetes, som ju i stor utsträckning är en välfärdssjukdom. Cirka 415 miljoner människor i världen har diabetes och antalet förväntas växa till 642 miljoner år 2040. Bara i Stockholm finns över 100 000 diabetiker.

Kostnaden för behandlingen av sjukdomen beräknas i Sverige till cirka 21 000 kronor per patient och år. Bara i Stockholm uppgick kostnaderna till 4,5 miljarder kronor. Globalt ligger kostnaden för diabetes på 5700 miljarder kronor – en siffra så hög att den knappt går att uppfatta. Var åttonde sjukvårdskrona i världen spenderas på diabetes och dess följder.

Siffrorna bekräftar det vi redan vet: diabetes är ett stort problem och det blir bara större. Tänk om man i stället för att lägga resurserna på diabetes och dess följder kunde förutse vem som kommer få diabetes och på så sätt problemet och minska utgifterna?

Inget av dessa problem är några nyheter för vården. Dock är det oerhört svårt att skapa förändring i en verksamhet som är fullt upptagen med att producera just vård. Det saknas också finansieringsmodeller för utveckling av nya sätt att förändra vården. 

Det var detta vi hade i åtanke när vi engagerade oss i Hälsorörelsen. Nätverket Hälsorörelsen är ett samarbete mellan Lifegene, RISE, Folkhälsomyndigheten, Apoteket, MSD, Accando, SLL, KI och SAS Institute med målet att genom en hälsosammare livsstil förebygga sjukdom och vårdkonsumtion. Vi vet att exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och psykisk ohälsa har ett samband och går att förebygga genom livsstilsförändring. 

Lifegene är ett forskningsprojekt där nästan 50 000 svenskar har bidragit med information om sin hälsa som drar slutsatser och driver forskning över en längre tidsperiod. Målet är att på sikt 250 000 svenskars data ingår i databasen. 

Vi på SAS Institute har bidragit till Hälsorörelsen genom att använda oss av Lifegenes data i en predikativ analys, det vill säga en analys med målet att förutsäga vilka individer som kommer insjukna i diabetes. Modellen som vi använt oss av för analysen är baserad på sju variabler:

• Postnummer

• Om individen har eller har haft en allvarlig sjukdom

• P-Apolipoprotein A1

• Erc(B) – MCHC

• BMI

• B-Lymfocyter

• Ålder vid undersökningstillfället

Resultaten visar att vi med 96 procent sannolikhet kan prediktera diabetes. Trots att det än så länge bara ingår en femtedel av de 250 000 svenskar som Lifegene siktar på att inkludera i projektet går det redan nu att göra en väldigt bra förutsägelse och med bara en bråkdel av alla de variabler som faktiskt finns i Lifegene.

Att denna metod innebär stora kostnadsbesparingar är lätt att förstå. Ett exempel är bättre resursallokering med hjälp av postnumret. Det har visat sig att personer i vissa utsatta områden drabbas av diabetes ofta än andra. Att investera i punktinsatser och bättre information i dessa områden kan vara en möjlighet att utbilda och på så sätt förebygga.

Diabetes är en välfärdssjukdom och kan därför också förbyggas genom livsstilsförändringar – jämfört med exempelvis genetiska sjukdomar.

Det krävs nytänkande och starka visioner för att nå stora effekter. Att vi ska bli bäst i världen på E-hälsa 2025 är jättebra, men kommer antagligen mest att handla om digitalisering av befintliga vårdprocesser.

Vi behöver ännu tydligare och modiga visioner – exempelvis att se till att inga människor utvecklar diabetes av typ 2. Dessutom krävs samverkan mellan företag och vårdorganisationer samt en finansieringsmodell som gör det möjligt att utveckla morgondagens vård. Det finns för övrigt starka krafter i EU för att prova nya finansieringsmodeller och man är beredda att också tillföra resurser till rätt typ av projekt.

Hälsorörelsen och projektet jag beskrivit ovan är ett steg i rätt riktning där implementering nu påbörjas i Stockholm. Samma typ av analys skulle också kunna genomföras för andra sjukdomar, exempelvis psykisk ohälsa och hjärt-kärlsjukdomar. 

Vården sitter redan i dag på en otrolig guldgruva av data som bara väntar på att utnyttjas. En guldgruva som tar vården ett steg närmare att jobba med värdebaserad prevention och friskvård i stället för sjukvård.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.