Folkhälsa

Så kan barnfetma bekämpas lokalt

I dag är vart femte – eller närmare en halv miljon – barn i Sverige överviktigt. Sockerskatt räcker inte för att stoppa fetmaepidemin. I stället krävs samarbete mellan exempelvis stadsplanerare, skola, politiker och föräldrar i barnens närmiljö, skriver forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset.

Barn väljer inte själva att öka i vikt. Bortsett från ett mindre antal barn med stark ärftlighet för fetma är barns övervikt i första hand ett resultat av den miljö de växer upp i. Att drabbas av övervikt eller fetma som barn betyder en markant ökad risk att drabbas av sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt- kärlsjukdomar samt vissa cancerformer, antingen som vuxen eller redan som barn.

Vi ser redan i dag, i Sverige liksom i flertalet andra länder med hög andel barn med fetma, en stark ökning av följdsjukdomar som typ 2-diabetes, tidigare kallad åldersdiabetes. Många initiativ har tagits, enskilt eller i samarbete, för att bryta barnfetmaepidemin. Läskskatt har införts i Mexiko, sockerskatt i Finland, olika initiativ har tagits här och på andra håll för att få barn att röra sig mer.

I den svenska debatten återkommer regelbundet larm om ökande fetma, med krav på åtgärder. Inte minst sockerskatt har på senare tid förts fram som en lösning. Men det finns ingen enkel sådan. Det vi sett hittills har varit för lite, för kortsiktigt och för splittrat för att göra långsiktig skillnad. 

I januari i år presenterade WHO sin rapport Ending Childhood Obesity om hur fetmaepidemin ska kunna hejdas. Nu ska den omsättas i konkreta handlingsplaner. Det är i barnens lokala miljö förändringarna måste åstadkommas.

Ett barns vardag består av ett stort antal situationer som sammantaget kan leda till övervikt. Tillgången till ohälsosam mat är stor, läsk och godis lockar, trafikrisker gör att barn skjutsas dit de ska, leken är mer stillasittande än förr, sovvanor har förändrats. 

Det finns ett afrikanskt ordspråk som lyder ”it takes a village to raise a child”. Det är den utgångspunkt som behövs för att bryta fetmaepidemin. Vill vi se resultat är det just lösningar som involverar flera aktörer vi behöver söka. Våra specialister behöver delta, ju fler desto bättre, men fokus måste vara att finna gränsöverskridande, breda lösningar. Det räcker inte med en skatt, eller några extra idrottslektioner i skolan. 

Vi tycker att tiden är inne att visa att vi menar allvar genom att börja etablera ECHO-zoner för att bidra till lösningen på barnfetmaepidemin, och därmed framtidens folkhälsa. En ECHO-zon (Ending Childhood Obesity-zon) är ett geografiskt område, en stadsdel eller stad, där personer och organisationer i barnens miljö samarbetar i ett förändringsarbete så att barnen i mindre utsträckning utsätts för förhållanden som bidrar till att de utvecklar ohälsa och övervikt.

Exempel på sådana aktörer är stadsplanerare, företrädare för skola och näringsliv, politiker och hälsoansvariga, och inte minst föräldrar och andra i barnens närmiljö. Det finns ett stort intresse för att starta ECHO-zoner på flera håll i världen, och de anpassas efter lokala förutsättningar. Genom att utbyta erfarenheter samlas kunskap som är värdefull när nationella och internationella strategier ska utvecklas. 

Ett område som redan börjat, och där Uppsalaforskare är engagerade, finns i staden Negombo i Sri Lanka. Där deltar förutom barnen och deras familjer, representanter för hälsovård, skolor och hälsopolitiker.

Läkaren Loretta Warnakulasuriya, en av de drivande personerna i Negombo, deltar i toppmötet Uppsala Health Summit den 11–12 oktober – i år med just barnfetma som tema. Lärdomar från Negombo visar att det går att bromsa fetmaepidemin genom att koordinera goda insatser och stötta fler aktörer att medverka i arbetet. Många aktörer i vårt samhälle driver redan i dag verksamheter som bidrar till minskad barnfetma, bland dessa skolor, idrottsföreningar och stadsplanerare.

Vi önskar att politiker och samhällsplanerare, på riks- och lokalnivå, driver på arbetet mot barnfetman genom att ta initiativ, uppmuntra och stödja uppstart av ECHO-zoner i Sverige och genom att in-rätta tjänster som lokala ECHO-samordnare. 

Det saknas som sagt inte exempel runt om i världen att inspireras av, men genom konkret handling kan vi uppnå bättre folkhälsa och bli förebild för andra.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.