Regeringen vill slopa överskottsmålet Hela debatten

Så hindras politisk strid om överskottsmålet

Regeringen vill slopa överskottsmålet till fördel för ett balansmål, medan Alliansen vill utreda frågan innan större ändringar görs. Detta är grogrund för en ny politisk strid som Sverige inte har råd med. Striden kan dock undvikas genom en ny finanspolitisk överenskommelse.

Sveriges ekonomi imponerar och underpresterar på en och samma gång. Vår tillväxt utklassar inte bara Eurozonen och OECD som helhet utan även grannländer såsom Danmark och Finland. Samtidigt brottas Sverige med en betydande arbetslöshet och ett lågt resursutnyttjande.

Sverige måste satsa på strategiska framtidsinvesteringar som möjliggör för jobb och stärkt konkurrenskraft. Det gäller till exempel investeringar i infrastruktur och förbättrade kommunikationer, inte minst i landets storstadsregioner. Utmaningen är att bevara överskottsmålets funktion som garant mot ansvarslös finanspolitik samtidigt som budgetramverket görs mer flexibelt.

Ett ambitiöst mål för den offentliga sektorns sparande har gynnat Sverige. Ett huvudsyfte med ett överskottsmål är att bygga upp en buffert för sämre tider. Sverige har klarat de senaste årens kriser förhållandevis väl till följd av robusta offentliga finanser. Problemet är att målet gjort finanspolitikens manöverutrymme alltför begränsat för att effektivt kunna möta de utmaningar som nu föreligger.

Samtidigt är regeringens vilja att ersätta överskottsmålet med ett balansmål välkommet av minst tre anledningar. För det första har Sverige under lång tid bunkrat upp i ladorna. För det andra finns ett gyllene tillfälle att göra investeringar på grund av låga räntor. För det tredje är penningpolitiken i behov av finanspolitiskt eldunderstöd.

Det vore olyckligt med en infekterad strid om en sådan viktig fråga som överskottsmålet. Dilemmat är att både regeringen och Alliansen har goda argument för sina respektive positioner.

Alliansens krav på en bredare utredning av överskottsmålet bygger på en legitim farhåga för försvagade offentliga finanser på sikt. Problemet är att en sådan utredning skulle ta för lång tid. Regeringen har rätt i att det förmodligen är nu som det finanspolitiska manöverutrymmet behöver öka. Däremot får det inte riskera att underminera förtroendet för de offentliga finanserna.

Hur når man en lösning som både frigör finanspolitiska resurser när de behövs som mest men som inte avskaffar överskottsmålet i en hänvändning och därmed riskerar slapphänt finanspolitik?

Lösningen ligger i en finansöverenskommelse över blockgränsen som bygger på två huvudkomponenter: 1. Ersätt skyndsamt överskottsmålet med ett balansmål, men på temporär basis. 2. Tillsätt en bred utredning om överskottsmålet med mandat att grundligt och förutsättningslöst analysera reglerna för den offentliga sektorns sparande.

Denna modell har fördelen att lösa både ett ekonomiskt och ett politiskt problem på en och samma gång. Resurser för finanspolitiken skulle frigöras när de verkligen behövs, utan att överskottsmålet helt överges. Man säkerställer en rigorös utredningsprocess och bred politisk förankring.

En sådan utredning skulle möjliggöra för nytänkande och ett mer nyanserat förhållningssätt bortom överskottsmålets vara eller icke vara. Utredningen skulle med fördel kunna överväga att bygga in en dynamisk mekanism i regerverket. En sådan skulle automatiskt öka sparkravet om skulderna skenar iväg och vice versa tillåta en mer expansiv politik om de offentliga finanserna står starka.

Finanspolitiken spelar en viktig roll för att möta de problem som Sverige nu brottas med. Sverige har nu behov och tillfälle att genom strategiska investeringar, inte minst i infrastruktur, öka resursutnyttjandet och konkurrenskraften. Investeringar som genomförs nu när behoven är stora och kostnaderna är låga kommer att gynna svensk ekonomi för lång tid framöver, i form av fler jobb och bättre tillväxt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.