Debatt
Utanförskap
18 oktober 2019 kl 05:00

Så har vi vänt utvecklingen i miljonprogramsområdet

Karlslund i Landskrona finns med på polisens lista över landets 22 ”särskilt utsatta områden”. Nu förändrar vi området till det bättre. Vi vill vara ett nationellt föredöme i Sverige när det gäller att lyfta ett typiskt miljonprogramsområde, skriver kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg (L) och Kenneth Håkansson, styrelseordförande Landskronahem.

Det här är en opinionstext

Statsvetaren Peter Esaiasson utkom nyligen med boken ”Förorten – Ett samhällsvetenskapligt reportage”, där han intervjuat människor i utanförskapsområden i Göteborg. Slutsatsen han drar är att de är som folk är mest: de vill ha ordning och reda, de vill få ner brottsligheten, de vill göra rätt för sig. Esaiasson slår också fast att attityden från samhället länge bestått av missriktad välvilja, det som ibland kallas för ”de låga förväntningarnas rasism”.

I Landskrona kan vi intyga att Peter Esaiassons slutsatser stämmer: De som bor i utsatta områden är som folk är mest. De vill bryta utanförskapet. De flesta vill arbeta. De vill att deras barn ska lyckas i skolan. Framför allt vill de att de kriminella som skapar oro och otrygghet försvinner från gatorna.

Läs också debattartikeln

Karlslundsområdet, som finns med på polisens lista över landets 22 ”särskilt utsatta områden”, har under lång tid präglats av sociala problem med segregation och brottslighet. Genom åren har ett antal kostsamma projekt genomförts, men de långsiktiga effekterna har uteblivit. Anledningen är att man har fokuserat på symptomen snarare än de bakomliggande problemen.

I Landskrona är vi nu mitt uppe i en genomgripande förändring av Karlslundsområdet, och vi ser redan resultat. Enligt polisen i Landskrona har den grova kriminaliteten i området aldrig varit så låg som nu.

En grundförutsättning för vårt arbete är att vi tar tillbaka området från de kriminella. Så länge de boende känner rädsla och oro blir all annan förändring svår. Genom konkreta åtgärder i våra fastigheter, på parkeringsplatser och i området i stort begränsar vi de kriminellas möjligheter att bedriva verksamhet.

Ett omfattande trygghets- och säkerhetsarbete är grunden för att kunna arbeta vidare med segregationen. 

Bostadspolitik är en avgörande byggsten till att bryta utanförskapet. Likaså samverkan med andra aktörer som polisen, privata fastighetsägare och byggföretag. Kommunen kan inte lösa problemen på egen hand.

Karlslund har sedan området byggdes bestått av 100 procent hyresrätter. Den som velat göra bostadskarriär och köpa sitt första hus har varit tvungen att flytta till en annan stadsdel. Området har inte varit ett alternativt för dem som vill äga sin bostad.

Nu blandar vi upp området. Hyresrätterna ska få sällskap av villor och bostadsrätter. Målet är ett bostadsområde med 50 procent hyresrätter och 50 procent bostäder med annan upplåtelseform.

Det första hyreshuset har tömts och en omfattande renovering ska påbörjas. Hyresgästerna erbjuds andra bostäder runtom i stan. Vår täta dialog med de boende visar att en övervägande majoritet är positivt inställda.

Just nu byggs de första bostadsrättshusen. Vi öppnar upp området genom en ny stadsgata. Vi skapar ”destinationer” inne i området för att locka även dem som inte bor där.

På olika sätt bryter vi upp gamla strukturer som möjliggjort kriminalitet och cementerat utanförskap, för att skapa ett Karlslund som i stället präglas av öppenhet och möjligheter.

När vi har tittat på andra svenska städers arbete med liknande socioekonomisk problematik, och även riktat blicken mot exempelvis Tyskland och Nederländerna, har vi noterat att man har gått långsammare fram och fokuserat på att alla boende ska bo kvar. Detta bidrar, menar vi, till att segregationen kvarstår.

För att kunna genomföra våra planer behöver vi ha ett fortsatt långsiktigt samarbete med alla som bor och verkar i Karlslundsområdet. Det är en verklig utmaning att göra en sådan genomgripande förändring, men vi är fast beslutna att lyckas. Landskrona är redan bra plats att bo på, men ska bli ännu bättre – i hela staden.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.