Debatt
Vinster i välfärden
8 november 2016 kl 10:57

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

”Så här skapar ni en vinstfri välfärd”

”Svensk välfärd är inte en marknad.” Först tror jag att jag hört fel, men nej. Precis så har Anna Kinberg Batra och andra ledande moderater plötsligt börjat uttrycka sig. Om partiet menar allvar med sin nya marknadsskepsis så kan vi bidra med en att göra-lista.

Det här är en opinionstext

Såvitt jag kan minnas har omställning av den gemensamma välfärden till en välfärdsmarknad stått högst på dagordningen för Moderaterna alltsedan Carl Bildt-regeringens beslut 1992 om att göra skolan till en marknad. Sedan dess har vi fått elmarknad, tågmarknad, sjukvårdsmarknad, apoteksmarknad, marknad för våra äldre, för flyktingar, för funktionshindrade osv.

Uppenbarligen är många medborgare nu innerligt trötta på marknadsexperimentet, eftersom en rykande färsk Sifo-undersökning visar att 80 procent vill ha vinststopp eller vinstbegränsning i välfärden.

Det är förmodligen lite besvärande för Moderaterna att ha hamnat i direkt motsättning till i stort sett hela svenska folket i välfärdsfrågan. Jag är inte helt säker på att partiet ändrat ståndpunkt, men OK, jag väljer att tro det och vill härmed bidra med en lämplig att göra-lista.

  • Börja med att se landets medborgare djupt i ögonen och säg: ”Ursäkta så mycket, vi hade fel. Vi kommer att föreslå riksdagen att göra välfärden till en fredad zon, fri från vinstintresse. Vinstintresset leder fel, bort från medborgarnas behov. Därför är det mycket effektivare att ta bort vinstintresset i stället för att dra igång en kostsam och byråkratisk kontrollapparat som ändå aldrig kommer åt grundproblemet.”

Som direkt följd av punkt ett blir att resurserna till välfärden ökar. Först med de cirka fem vinstmiljarder som de privata välfärdskoncernerna inte återinvesterar i välfärden enligt Skatteverket. En bonuseffekt blir att skatteflykten automatiskt minskar kraftigt, eftersom riskkapitalisterna som nolltaxerar med hjälp av skatteparadis försvinner ur välfärden.

  • Gör sedan upp med marknadstänkandet som även trängt in i den offentliga sektorn. Befria verksamheterna från New Public Management.
  • Se till att det satsas på det mest värdefulla som välfärden har; nämligen alla undersköterskor, läkare, sjuksköterskor, lärare, förskollärare med flera som varje dag går till jobbet med ambitionen att göra en viktig insats för sina medmänniskor. De ska befrias från nedskärningshetsen och de ska få bra arbetsvillkor. Inför arbetstidsförkortning för att stävja psykisk ohälsa och flykt från välfärdsjobben.
  • Det är det engagerade arbetet som bygger landet, men idag är det inte arbete utan spekulation man blir rik på. Inför därför i rättvisans namn Tobinskatten, en skatt på finansiella transaktioner. Därmed gör Sverige sällskap med tio andra EU-länder som just nu är i färd med att införa den. Skatten är visserligen pytteliten, 0,01-0,1 procent, men kommer att ge många miljarder i intäkter. Det ger en välbehövlig förstärkning till välfärden och räcker också till att finansiera mottagningen av flyktingar från krigets Syrien.
  • Driv på för att stoppa tjänstehandelsavtalet TISA som just nu förhandlas. Avtalet syftar till att skapa en global marknad för tjänster, inklusive välfärdstjänster. Dessutom är syftet att göra beslut om privatiseringar och avregleringar oåterkalleliga för all framtid. Det är direkt odemokratiskt och helt oacceptabelt.

De stora välfärdskoncernernas lobbyister är idag så aggressiva och så framgångsrika i sin strävan att kontrollera välfärden och politiken att jag som medborgare stundtals är på väg att tappa tron på demokratin. Så därför vill jag säga till alla folkvalda: Motbevisa mig! Låt mig slippa läsa i tidningen om politiker som blir smickrade av välfärdsbolagens uppvaktningar och som dessutom börjar jobba för dem. Och framför allt: fatta nu beslut i riksdagen om en hållbar välfärd i medborgarnas intressen!

Förhoppningsvis blir marknadsexperimentet i välfärden en olycklig parentes i historien, men det finns en liten, liten risk att Moderaternas nya marknadsskepsis trots allt bara är ett practical joke.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.