Kommunal ekonomi

Så gör vi för att rädda glesbygdskommunerna

Pressen på Sveriges kommuner ökar. Beroendet av skatteutjämning och generella statsbidrag kommer bara att bli större. Även om kostnadsutjämningssystemet uppdateras kommer det inte att göra någon större skillnad. Då måste kommuner i glesbygden tillåtas att laga efter läge, skriver Britta Flinkfeldt, kommunstyrelsens ordförande (S) i Arjeplog, inför onsdagens hearing med Kommunutredningen. 

Kommunutredningen har jobbat ett tag nu. Man ska föreslå de förändringar som behövs för att klara en stärkt kapacitet i kommunerna så att de ska kunna fortsätta leverera välfärd till medborgarna. Trots att förutsättningarna ser så olika ut.

Sanningen är att kommunernas betalningsförmåga minskar i alla kommunkategorier utom storstadskommunerna. Vi får ett allt större beroende av skatteutjämning och generella statsbidrag. Påfrestningarna på systemen ökar. Utmaningarna vad avser kompetensförsörjning är minst lika stora, om inte större. Antalet sysselsatta ökar inte i tillräckligt snabb takt i förhållande till kraven på välfärden. 

Vi kommer att ha stora rekryteringsbehov framöver. Jag misstänker att det är sådana kommuner som Arjeplog, små och belägna i glesbygd, som kommer att ha svårast att konkurrera om arbetskraft givet den urbanisering som hela tiden pågår – inte minst för att det är i städer som den mesta utbildningen ges. Detta är utmaningar som inte kan lösas genom att man organiserar om kommunerna, eller ger eller tar tillbaka något av välfärdsuppdragen. Totalt sett kommer vi att ha ungefär de pengar vi har idag – även om vi då och då skruvar i och uppdaterar kostnadsutjämningssystemet. 

I vårt geografiska område är alla de offentliga nivåerna representerade på olika sätt. Kommunen har sin välfärdsproduktion och regionen har sin. Den statliga nivån representeras både av myndighetsnärvaro (eller avsaknad av…) och av mer eller mindre givna uppdrag att leverera service till medborgarna.

Regeringen lokaliserar just nu servicecenter för att försöka ge bättre service på ett smartare sätt genom att kräva att olika myndigheter ska samverka. Resten av uppdragen – att det ska finnas ett apotek, att post ska levereras även där det är glest mellan husen, att bredband ska byggas till alla medborgare och så vidare – görs med hjälp av uppdrag och anslag till olika bolag, som exempelvis Post Nord.

Varje aktör för sig är för liten. Så när kommunens verksamhet har samma lilla antal sjuksköterskor som ”konkurrenten” regionens. När vårdmöjligheter helt försvinner på grund av höga bemanningskostnader. När kommunen kör skolskjutsar samma vägar som Post Nord (knappt) kör ut post. 

När staten helt enkelt drar in arbetsförmedling och försäkringskassa för att antalet klienter är för få och arbetssituationen för tjänstepersonen inte tillåter ensamarbete – oavsett behovet hos de utsatta personer man hjälper. När polisen tycks prioritera ner en pågående misshandel eftersom man ändå inte hinner fram innan slagsmålet är över, men den kommunala brandkåren rycker ut vid varje larm. När det ser ut så behöver vi våga fundera på om vi inte ändå borde hjälpas åt med alltihop. 

Kommunutredningens direktiv förutsätter ”en decentraliserad samhällsorganisation där kommunerna har ett betydande ansvar”. Jag vet att det jag förespråkar inte funkar för alla kommuner. Men vi måste laga efter läge.

Om vi la pengarna i en gemensam korg och satte medborgarnas absoluta tillgång till offentlig service först. Om vi slutade gräla med varandra om vems ansvar just den här patienten är. Om vi fortsätter att bemanna ambulansen gemensamt och låter de som sorterar post på förmiddagen göra något annat på eftermiddagen. Om vi sen klurar vidare på hur vi ska klara av att rädda livet på folk inte bara när det brinner, utan också när den ene håller på att slå ihjäl den andre. Om vi gjorde det så skulle medborgarna få mer för pengarna. Inte mindre.

Så här kan vi i alla fall inte fortsätta hantera våra samlade skattepengar.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.