Det går bättre och bättre för många barn i skolan. Men trots den goda utvecklingen visar ett nedbrutet skolresultat på gruppnivå att det finns vissa elevgrupper som får sämre och sämre resultat.
Dessa elever behöver bli sedda genom medmänskliga möten med läraren, få mer uppmuntran, motivation och känsla av delaktighet i skolan. De behöver mer tid till undervisning och få uppleva ett meningsfullt skolarbete. Genom goda relationer och nära samspel med vuxna i skolan, i och utanför undervisningen, kompenseras olika slags bakgrundsfaktorer som vi vet påverkar elevernas skolgång. Utan dessa insatser förstärks risken att hamna utanför samhället och i värsta fall i kriminalitet.
Stockholms stads studie ”Skolan som skyddsfaktor” visar att det inte är mer kunskapsmätning eller ordning och reda som behövs i den svenska skolan för att vända skolresultatet för den här gruppen. Det som behövs är en skolpolitik och ett huvudmannaansvar som sätter eleven i centrum, som satsar på fler skickliga pedagoger i skolan med tid för eleverna, en elevhälsa som gör tidiga insatser och fler andra vuxna för eleverna att knyta an till.
Studien slår fast att det är hemförhållanden och elevens socioekonomiska bakgrund som är de främsta riskfaktorerna för att inte klara skolan och att hamna i kriminalitet. Skolan är skyddet som motverkar det.
En granskning av skolresultaten visar att de som har det tuffast att klara skolan och kunskapsmålen är pojkar från socioekonomiskt svagare områden. Många har arbetslösa föräldrar som saknar gymnasiekompetens och är utrikesfödda. I den här gruppen av elever finns även de som har hemförhållanden som omges av en stark social oro.
Alkoholproblematik eller frånvarande föräldraskap är exempel på faktorer som ökar risken för bristande skolgång och skolresultat. Med en gemensam storsatsning på skolan, från såväl kommunala som fristående huvudmän, med tidiga insatser och ett målmedvetet arbete med det kompensatoriska uppdraget, kan vi systematiskt arbeta för att vända skolresultaten i svensk skola. För att lyckas med det krävs samarbete i och runt skolorna.
Alltför många unga saknar vuxna förebilder utanför skolsammanhanget, vilket gör att skolan blir allt viktigare för alla elever. För att höja skolresultaten måste alla elever få den bästa skolan.
Fryshusets skolor är ett exempel på verksamhet där passionen för ett specifikt intresse inom idrott eller estetisk verksamhet förenar ungdomar från olika miljöer och familjebakgrunder. Det skapar en skola med mångfald, ur så väl elev- som personalperspektiv, där synen på ungdomar som likvärdigt kompetenta är grunden för det kompensatoriska arbetets framgång.
På liknande sätt är Stadsmissionens utbildningsverksamhet ett exempel på hur en tydlig värdegrund kan sätta den unge i centrum och främja lust till lärande och ansvarstagande. Med en resursstark elevhälsa och stadsmissionens övriga sociala ungdomsverksamheter skapas extra relationsskapande resurser kring de ungdomar och de familjer som behöver stöd.
Att ha klarat grundskolan med godkända betyg är ett måste. Vi vet att en bra skola ökar chansen till ett bra liv.
Därför är skolans kompensatoriska uppgift så viktig för både kommunala och fristående skolor att fokusera på. Därför är skolan en angelägenhet för hela samhället. Därför måste lärare ges tid till både undervisning och skapandet av relationer med sina elever, allas våra unga.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
