Debatt
Gymnasieutbildning
3 maj 2018 kl 11:10

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

Så får vi fler elever att söka sig till yrkesprogrammen

Den allmänna högskolebehörigheten på yrkesprogrammen behöver återinföras, men för att verkligen kunna vända ansökningstrenden behövs fler åtgärder. Inte minst handlar det om att utmana bilden av vilka jobb och möjligheter som yrkesutbildningarna leder till, skriver Stefan Gustavsson och Åsa Vikner på Västsvenska Handelskammaren.

Det här är en opinionstext

Gymnasialt yrkesutbildade är den hetast efterfrågade kompetensen på svensk arbetsmarknad. Samtidigt väljer allt fler unga bort yrkesprogrammen, som har tappat en av tre elever sedan 2005. Politiska insatser för att vända trenden är avgörande för näringslivets framtida kompetensförsörjning och konkurrenskraft.

Nyligen presenterade Alliansen sina visioner för området. Vi välkomnar deras förslag om ökade satsningar på lärlingsutbildningar och en stärkt studie- och yrkesvägledning. Däremot är vi bekymrade över beslutet att rösta ner regeringens förslag på återinförd allmän högskolebehörighet på yrkesprogrammen, med möjlighet för eleven att välja bort densamma.

Den allmänna högskolebehörigheten togs bort i samband med gymnasiereformen 2011. Syftet var att få fler att läsa utbildningarna, men resultatet blev det motsatta. Andelen unga som söker till ett yrkesprogram har minskat kraftigt. Minskningen är störst bland unga med höga betyg och unga vars föräldrar har höga inkomster. Rädslan för begränsade valmöjligheter i framtiden är en viktig orsak.

Möjligheter för vidareutbildning längre fram i livet behöver ges för elever på såväl de högskoleförberedande programmen, som på yrkesprogrammen. Att högskolebehörighet går att läsa som tillval på yrkesprogrammen räcker inte. Erfarenheter visar att det är krångligt när lektionerna inte ingår i kursplanen från början.

Vi anser att en återinförd allmän högskolebehörighet på yrkesprogrammen är viktigt för att fler ska söka sig till dem. Men för att verkligen kunna vända trenden behövs fler åtgärder än så.

Främst handlar det om att utmana bilden av vilka jobb och möjligheter som yrkesutbildningarna leder till. Trots att den tekniska utvecklingen helt har ändrat förutsättningarna för arbeten inom exempelvis industrin, är det fortfarande många som lever med en förlegad bild av dem som slitiga och monotona. Karriärvägarna inom dessa yrken är idag många och varierande, det är individens ambition som sätter gränserna, snarare än inriktningen på utbildningen.

För att ge en rättvis bild krävs åtgärder från både näringsliv och politik. Näringslivet behöver träda fram, kommunicera jobbmöjligheterna och öka sitt engagemang i skolan. Politikerna behöver stärka studie- och yrkesvägledningen i skolan, yrkesprogrammens status och utbildningskvalitet, samt återinföra allmän högskolebehörighet på dem.

Västsvenska Handelskammaren var försiktigt positiv till avskaffandet av högskolebehörigheten 2011, men när resultatet inte blev det önskade omprövade vi på Handelskammaren våra åsikter. För näringslivets kompetensförsörjning och framtida konkurrenskraft hoppas vi att allianspartierna också är beredda att göra det.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 3 maj 2018 kl 11:10
Uppdaterad: 3 maj 2018 kl 11:30

Skribenter

Stefan Gustavsson
näringspolitisk chef Västsvenska Handelskammaren
Åsa Vikner
ansvarig kompetensförsörjning Västsvenska Handelskammaren