Debatt
Livsmedel
18 september 2017 kl 05:00

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

Så får vi fart på svensk matproduktion

Mer än hälften av det vi äter importerat, men en orolig omvärld och klimatdebatten har förändrat perspektivet. Riksdagen har beslutat att den svenska livsmedelsproduktionen ska öka. Detta måste regeringen nu möjliggöra. 

Det här är en opinionstext

Palle Borgström
förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund

Sveriges riksdag tog i somras ett historiskt beslut om en nationell livsmedelsstrategi. Inte sedan början av 1990-talet har ett lika viktigt beslut tagits för att samlas kring färdriktningen för en livsnödvändig del i svenskarnas liv, nämligen den mat vi äter varje dag. 
 
Kortfattat måste den svenska livsmedelsproduktionen öka. Målen är satta till 2030. Det ska ske genom att näringens konkurrenskraft och lönsamhet förstärks samtidigt som andra viktiga samhällsmål kring miljö, klimat och djuromsorg respekteras. En viktig utgångspunkt i livsmedelsstrategin är att konsumtionen ska styra produktionen och att vi i Sverige, i enlighet med FN:s generationsmål, ska ta bättre ansvar för konsumtionens miljöavtryck. Det gör vi bäst genom att öka vår egen hållbara livsmedelsproduktion.
 
LRF sätter stort värde på den nationella livsmedelsstrategin. Efter EU-inträdet har den inhemska produktionen tappat mark till importen som vuxit kraftigt. Idag är mer än hälften av det vi äter importerat. Många svenska politiker har länge tyckt att medlemskapet i EU garanterar den svenska livsmedelsförsörjningen. Men perspektivet har förändrats under senare år på grund av oron i vår omvärld och debatten om klimat- och miljöeffekter.

Intresset för mat, gärna närproducerad, har ökat och när det gäller möjligheter att skapa ökad sysselsättning i landet har jordbruk, trädgård och skogsbruk uppmärksammats allt mer. Vetskapen om att vårt jord- och skogsbruk är i världsklass och en garant för att vi kan ta hand om våra resurser på ett förnybart sätt vinner också mark. Allt detta är självfallet mycket glädjande.
 
Men för att den svenska livsmedelsproduktionen ska kunna utvecklas så måste hela livsmedelskedjan dra åt samma håll. Det gäller inte bara marknadsaktörerna i kedjan från jord till bord. När riksdagen nu sagt sitt så måste även den verkställande parten – regering och myndigheter – göra sitt. Regeringen har lagt en första handlingsplan med en rad åtgärdspaket. Det är bra. Men fortfarande saknas en mycket viktig länk för att livsmedelsstrategin verkligen ska få effekt. 

Det handlar om att regeringen genast, i instruktioner till berörda myndigheter, anger att myndigheterna måste väga in nyttan för livsmedelsproduktionen i varje beslut. Först då kan hjulen börja rulla på riktigt så att den antagna livsmedelsstrategin leder till mer producerad mat. Idag är det exempelvis tydligt uttryckt i instruktionerna att myndigheterna ska verka för att Sveriges nationella miljömål kan nås. Det jag kräver är att livsmedelsproduktionen på samma sätt förs in i myndighetsuppdragen. Först då säkerställs att myndigheterna väger in nyttan för såväl miljö som produktion i sina beslut. 

Idag är det bara Jordbruksverket som har ett främjandeuppdrag kopplat till livsmedelsproduktionen. En rad andra myndigheter behöver denna viktiga signal från regeringen, exempelvis Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, länsstyrelserna, Havs- och vattenmyndigheten, Upphandlingsmyndigheten, Sveriges lantbruksuniversitet och Statens veterinärmedicinska anstalt.

Nu är det hög tid att regeringen påbörjar detta arbete.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 18 september 2017 kl 05:00
Uppdaterad: 18 september 2017 kl 08:53

Skribent

Palle Borgström
förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund