Efter Pensionsgruppens överenskommelse lät reaktionerna inte vänta på sig. Den blocköverskridande uppgörelsen innebär ett viktigt steg mot ett längre arbetsliv, men kritikerna pekar på att många inte kommer att orka jobba till 64 år för att få pension. Den tankevurpa som de då gör är att de utgår från att vi kommer att ha samma jobb hela livet. Och att utvecklingen vore linjär, där sysslorna ser likadana ut i 40 år. Så kommer inte vara fallet. Vi är friskare och lever längre. Många välkomnar en höjning av gränsen för rätten att jobba kvar. Samtidigt kommer unga in på arbetsmarknaden med genomtänkta värderingar.
Medellivslängden och värderingar är alltså under förändring. Arbetslivet måste därför bli mer jämställt, hållbart och flexibelt. Den starka teknikutvecklingen förändrar också innehållet i våra jobb. Forskarna Carl Frey och Michael Osborne har visat att hälften av jobben är automatiserbara inom 20 år. Vi måste därför ständigt fylla på och utvecklas med våra jobb. För våra kunskaper blir allt mer av en färskvara. Det amerikanska forskningsinstitutet SRII menar att halveringstiden för viss kunskap är så kort som fem år.
Men det finns också möjligheter i denna förändring. Av en ESO-rapport framgår att rätt använt ökar digitaliseringen konkurrenskraften och skapar nya jobb. Vi har möjlighet att utnyttja teknik för att individanpassa varor och tjänster, samt att gemensamt nyttja privata tillgångar. Teknikutvecklingen gör att vi kan ta bort tunga och monotona arbetsmoment. Svenskt näringslivs framgångsrika nyttjande av digitalisering har varit en avgörande faktor för vår positiva utveckling.
Teknikutvecklingen revolutionerar också hur vi organiserar oss. Vi kan bygga mindre hierarkiska organisationer. Behovet av kreativitet och beslutsförmåga kommer att öka, medan de administrativa delarna av chefskapet kan digitaliseras. I grunden handlar det om, mer nu än tidigare, att ha förmågan till förändring. Tanken att vi alla ska jobba mellan nio till fem med industrisemester bygger på den korta perioden i historien då produktionen i huvudsak skedde vid fabriker som var bundna till en viss geografisk plats. I dag växer tjänstesamhället fram med nya krav och möjligheter.
I den nya ekonomin är kompetensutveckling den nya oljan. Det går därför inte att göra om pensionssystemet utan att tänka på detta. Hur det ska ske måste prioriteras och genomföras med hög hastighet. Mitt råd till studenter är att vända i dörren hos de arbetsgivare som inte tar kompetensutveckling på allvar. Vi kommer att åstadkomma ett hållbart arbetsliv. Men först måste vi ge upp den nuvarande bilden av arbetslivet som en raksträcka till pensionen. Den yngre generationen vill dessutom ha balans i livet, det visar Futurions rapport Generationskrock på jobbet?. De vill kunna ta ett break, vara anställda, sedan jobba i egen regi och så plugga igen. De ställer krav på ett arbetsliv där livet får plats medan de jobbar.
Svenska ungdomar gör sin start i arbetslivet allt senare. Det gör att de har skäl att tänka framåt. De fackliga organisationerna har sedan länge insett att det för de allra flesta är svårt att leva på den allmänna pensionen och därför finns tjänstepensionerna som en viktig del av kollektivavtalen. För unga som väljer arbetsgivare kan det vara ödesdigert att ta en anställning utan kollektivavtal.
Jag är stolt över att vi i Sverige har ett pensionssystem som är finansiellt hållbart, vilket gör att det inte riskeras att vältra över skulder på framtida generationer. Men om vi inte löser den kompetensutveckling som arbetslivet kräver blir pensionsåldern bara teoretisk.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
