Debatt
Kompetensförsörjning
29 augusti 2019 kl 05:00

Så får vi en mer effektiv kompetensförsörjning

Vårdens olika aktörer måste samarbeta mer för att ta tillvara den kompetens som finns – och som ska utbildas för framtiden. I dag lämnar Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet tre förslag till regeringen. 

Det här är en opinionstext

En av de största utmaningarna för vården är kompetensförsörjningen – att rekrytera, introducera, kompetensutveckla och som attraktiv arbetsgivare behålla medarbetare. Och naturligtvis att tillhandahålla utbildning och praktik. Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) kommer i dag torsdag med förslag för en effektivare kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården.

En väl fungerande hälso- och sjukvård bygger ytterst på medarbetarna och deras kompetens. Det förutsätter en utveckling som drivs av forskning och ett väldimensionerat utbildningssystem med tillräckligt många medarbetare med rätt utbildning. Den pågående omställningen av vården mot en mer nära, personcentrerad och digital vård påverkar de framtida kompetensbehoven.

En sådan omställning inkluderar en rad aktörer. Därför är ett sektorsövergripande samarbete mellan vårdens huvudmän och den högre utbildningen nödvändigt för att nå samsyn om vilka förutsättningar, utmaningar och möjligheter som påverkar kompetensförsörjningen. Socialstyrelsen och UKÄ har under tre år haft ett gemensamt regeringsuppdrag om samverkan kring kompetensförsörjningsfrågor i hälso- och sjukvården. I dag har vi lämnat över vår slutrapport till regeringen med tre huvudförslag.

Förslag 1: Ett nationellt råd för framtidens vårdkompetens

Det saknas en nationell arena för samverkan mellan vårdens huvudmän och lärosätena rörande vårdens kompetensförsörjning. Vi föreslår att ett nationellt råd inrättas där representanter från regioner, kommuner, universitet och högskolor bygger upp en gemensam bild av befintliga utmaningar och framtida kompetensbehov. Rådet knyts till Socialstyrelsen och ska vara rådgivande till beslutsfattare på nationell och regional nivå.

Förslag 2: Utvecklad samverkan i varje sjukvårdsregion

I dag pågår samverkan kring kompetensförsörjningsfrågor runt om i landet, men alla huvudaktörer (regioner, kommuner och universitet och högskolor) deltar inte. Därför föreslår vi en formaliserad samverkan bestående av sex sjukvårdsregionala råd, ett i varje sjukvårdsregion. Huvuduppgifterna är att föra dialog om huvudmännens kompetensbehov, att samordna arbetet med verksamhetsförlagd utbildning och att samverka med det nationella rådet.

Förslag 3: Förbättrade kunskapsunderlag

En viktig förutsättning för ett effektivt samarbete om kompetensförsörjningen är att berörda aktörer har tillgång till en samlad bild av kompetensbehoven. Vi föreslår att de befintliga kunskapsunderlagen om tillgång och efterfrågan på kompetens kompletteras med regelbundna kort- och långsiktiga prognoser samt statistikbaserade flödesbeskrivningar för relevanta yrkesgrupper. Det nationella rådet föreslås tillgängliggöra underlagen och de samlade bedömningarna av kompetensbehoven till alla aktörer.

Det finns en samsyn bland berörda aktörer – vårdens huvudmän, universitet och högskolor, de privata vårdgivarna, professions-, arbetstagar-, student- och patientorganisationer, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med flera – om att det behövs en stärkt och mer formaliserad samverkan kring kompetensförsörjningsfrågor.

Vi tror att våra förslag kommer att leda till en effektivare planering av kompetensförsörjningen och bättre förutsättningar för att lyckas med omställningen till framtidens hälso- och sjukvård.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.