Kulturskola

Så får vi en inkluderande kulturskola

Kulturskoleutredningen ger kloka förslag, men det finns brister i den som ytterligare kan komma att förstärka de redan kända problem kulturskolorna har i form av snedrekrytering av elever, otydlighet som en läroplanslös verksamhet medför och svårigheter med lärarkompetensförsörjning, skriver två forskare vid Lunds universitet. 

Kulturskolan är en väletablerad institution i Sverige. Efter folkbiblioteken är den idag det största åtagandet i kommunernas kulturbudgetar, med en kostnad på drygt 2 miljarder kronor per år och den är representerad i 285 av 290 kommuner. Trots detta står drygt 40 000 barn i kö till kulturskolan och kulturskoleutredningen tillsattes för att utreda hur en nationell strategi skulle kunna vara till stöd för att uppnå en jämlik och tillgänglig kulturskola.

Kulturskoleutredningen ”En inkluderande kulturskola på egen grund” ger kloka förslag, men det finns brister som ytterligare kan komma att förstärka de redan kända problem kulturskolorna har i form av snedrekrytering av elever, otydlighet som en läroplanslös verksamhet medför och svårigheter med lärarkompetensförsörjning i andra konstarter än musik.

Att inrätta ett Nationellt kulturskolecentrum är en god tanke, men att placera den under Statens kulturråd innebär en risk för kulturskolans kvalitet och långsiktighet. Det är av stor betydelse att se kulturskolans verksamhet som utbildning och därför av vikt att ha en tydlig koppling mellan kulturskola och grund- och gymnasieskola med en gemensam huvudman. Vi anser att utbildningsdepartementet bör få ansvar för ett kulturskolecentrum. På så sätt säkerställs även kontakten med högre utbildning och dess betydelse för återväxt och kompetensförsörjning.

Här finns också anledning att reflektera över behovet av närhet mellan forskning, forskarutbildning och kulturskolornas verksamheter. Det behövs mer dokumenterad kunskap om barns fritid för att förstå och utveckla det som utredningen efterfrågar, en inkluderande kulturskola. Förutsättningarna till detta försvåras om ansvaret för kulturutbildning och annan utbildning hamnar inom skilda departement.

I utredningen ses en ”läroplanslös” kulturskola som något positivt. Vi vill betona att kulturskolan ger utbildning inom kulturområdet och att en läroplan bör kunna skapas som tillgodoser både flexibilitet och konstnärligt kunskapsinnehåll. Det är därför det finns ett behov av att utbilda kulturpedagoger med den kompetens som utredningen själv föreslår. Dessutom fungerar en läroplan som ett stöd i att skapa samverkan med kulturinstitutioner och det fria kulturlivet men även med exempelvis sjukvård, idrott och föreningsliv. Genom en läroplan kan kulturskolan förstärka sin roll i samhället och på djupet bli en integrerande kulturskola på egen grund.

Den centralisering av kulturskolans lokaler till stadskärnorna vi sett de senaste decennierna kommer att få fortsatt negativa effekter på att nå de barn som har föräldrar som inte kan följa dem dit, exempelvis på landsbygden eller i förorter. Det är då betydelsefullt att grund- och kulturskola kan samverka i gemensamma lokaler.

Det är centralt att kulturskolans utveckling inte ska gå i en riktning mot det projekttänkande som idag präglar Sveriges kulturliv. Kulturskolan ska enligt oss stå för kunskapsmässig långsiktighet med stöd av läroplan, där både bredd och spets ryms i verksamheterna och där hög tillgänglighet råder för alla intresserade oavsett var man bor. Högskoleutbildningar bör utvecklas som även legitimerar kulturskolelärare att undervisa i grund- och gymnasieskola, detta för att säkra kompetensförsörjningen. Med detta på plats kan Sverige få till den inkluderande kulturskola som utredningen hoppas på.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.