Debatt
Integration
13 februari 2017 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Så får fler nyanlända jobb i vården

Stockholms läns landsting kan som en av landets största arbetsgivare göra skillnad för att stärka stockholmarnas livschanser, oavsett vilket ursprung de har. Liberalerna vill sänka trösklarna till jobb för nyanlända med relevanta vårdutbildningar och göra det lättare för anställda med utomeuropeisk bakgrund att göra karriär.

Det här är en opinionstext

Sverige präglas av mångfald. I ett tiotal av våra större kommuner har 35 procent av befolkningen utländsk bakgrund. Dessvärre verkar den sittande regeringen resignera inför integrationsutmaningarna. Statsministern pratar hellre om oro än möjligheter.

I Stockholms läns landsting (SLL), som styrs av Alliansen, pågår ett desto mer målmedvetet och inkluderande arbete. Vi liberaler vill utveckla landstingets integrationspolitik, så att den skapar ett mervärde för såväl individen som regionen. 

SLL har möjlighet att gå i bräschen för hur arbetsgivare kan arbeta mer proaktivt med integration, bland annat genom att sänka trösklarna till arbetslivet samt bli bättre på att tillvarata den kompetens som befolkningen har och som idag inte tas tillvara. Vi föreslår:

1) Mer praktik! Ge asylsökande med sjukvårdskompetens bättre möjlighet att praktisera i vården. SLL är generellt väldigt bra på att attrahera kompetenta nyanlända med relevanta hälso- och sjukvårdsutbildningar. Regeringen har dock från och med årsskiftet försvårat möjligheterna till praktik för asylsökande. Liberalerna vill se betydligt kortare handläggningstider för asylbesked och vi har till och med föreslagit snabbspår för syrier, som i princip alla har skyddsskäl.

Men trots att regeringens ambition att snabba på asylprocessen är vällovlig kommer det dröja innan handläggningstiderna är nere på tre månader. Under tiden bör asylsökande självklart få svenskundervisning, delta i samhällsinformation och få praktisera eller jobba. Istället för att ta vara på möjligheten att stärka vården och välfärden sätter regeringen upp hinder för individen att etablera sig och bidra till välfärden. Vi vill istället att fler arbetsgivare, både offentliga och privata, stimuleras till att skapa praktikplatser för asylsökande, från dag ett. Det är viktigt för integrationen och samhällsutvecklingen.

2) Vårdbiträden och startjobb. Att åter börja anställa vårdbiträden i hälso- och sjukvården och att införa en ny anställningsform, startjobb, kan snabbare få in både unga och nyanlända i arbete. Startjobb skapar förutsättningar för att pröva helt nya yrken som inte kräver sjukvårdslegitimation, men som kan bidra till bättre vård- och arbetsmiljö. Samtidigt får personer som befinner sig i utanförskap möjlighet att komma in i samhället.

3) Tillvarata pensionärerna. Erbjud pensionerade läkare och sjuksköterskor möjlighet att bidra, utifrån sina förutsättningar. De skulle med fördel kunna fungera som språkstöd och avlasta övrig personal i att hjälpa och coacha exempelvis asylsökande och nyanlända som praktiserar eller arbetar.

4) Se språkkompetens hos vårdpersonal som ett mervärde vid rekrytering. Parallellt med arbetet att sänka trösklarna till arbetsmarknaden vill vi förbättra anställdas möjligheter att göra karriär. Anställda med utomeuropeisk bakgrund är långt ovanligare bland chefer än medarbetare. Det ska alltid krävas rätt kompetens i arbetslivet, särskilt på ledningsnivå, men bristen på chefer med utomeuropeisk bakgrund visar på ett systemfel. Hur man beskriver och bedömer kompetens måste utvecklas så att rekryterings- och urvalsprocessen blir bättre och ännu mer inkluderande. Offentliga arbetsgivare har generellt mer att bevisa när det gäller mångfald på ledande befattningar.

Nu behövs fler lyckade initiativ som kan spridas till stat, landsting och kommuner. Inspiration kan med fördel även hämtas från näringslivet. Ett bra exempel på att skapa mer inkluderande arbetsplatser är Axel Johnson, ett stort nordiskt handelsföretag, som har satt upp målet att 20 procent av cheferna ska ha utländsk bakgrund 2020.

2017 är det hög tid att koppla samman mångfald med mervärde – för individ, arbetsgivare och tillväxt. Mer än 20 procent av den arbetsföra befolkningen i Sverige har invandrarbakgrund. Genom att skapa mer inkluderande arbetsplatser blir det i slutänden även lättare att attrahera nya kundgrupper – eller, i kommuner och landsting, nå ut med välfärd och service till våra invånare.

Den bästa välfärden får vi genom att ta tillvara de kompetenser som finns i samhället: genom att erbjuda individen bättre vägar in - och upp - i arbetslivet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.