Skatter

Så får alla veta hur hög skatten egentligen är

Bara fyra länder i OECD har ett högre skattetryck än Sverige. Medborgarna bör få veta hur mycket skatt de betalar och vad pengarna går till. Därför bör alla få ett tack för skatten-sms när de deklarerat.

Även om alliansregeringarna 2006-2014 gjorde stora insatser för att sänka skattetrycket i Sverige – från 46 procent till 42,7 procent, mätt som de totala skatteintäkternas andel av BNP – kan vi fortfarande ”stoltsera” med en av de högsta skattekvoterna i världen.

Inom OECD var det år 2013 endast fyra länder som hade ett högre skattetryck än Sverige.

Trots detta har flera studier visat att svenska folket inte vet hur mycket skatt som tas ut. Teknologie doktor Nima Sanandaji, visar i rapporten ”Underskattade skatter” att den genomsnittlige svensken underskattar skatternas omfattning med ungefär en tredjedel.

En viktig orsak till detta är att stora delar av det svenska skattetrycket kan betecknas som dolt.

Att det förhåller sig så är problematiskt av flera skäl. Det försvårar för medborgarna att bedöma huruvida man får ut det som utlovats av de inbetalade skattepengarna, eftersom det helt enkelt är svårt att bedöma kvaliteten på en vara som man inte vet vad den kostar.

Om stora delar av skatterna är dolda för medborgarna är det också svårare att bilda opinion för ett lägre skattetryck, men samtidigt enklare att höja detsamma.

Det senare verkar Socialdemokraterna ha tagit fasta på. I den senaste budgetmotion de lade i opposition (alltså 2013/2014) föreslog de ett införande av ”tyst godkännande” av deklarationer.

”Om de förtryckta uppgifterna är korrekta och tillräckliga för en riktig taxering ska deklarationen inte återsändas till Skatteverket eller bekräftas på elektronisk väg”, menade de. Ett förslag som tvivelsutan skulle dölja skatterna ytterligare.

I år deklarerade 5,4 miljoner personer (av totalt 7,7 miljoner) i Sverige elektroniskt, det vill säga genom att ringa, skicka sms, använda Skatteverkets app eller dess e-tjänst Inkomstdeklaration 1.

Det innebar en ökning med cirka 170 000 personer jämfört med året innan. Antalet personer som deklarerade via sms var drygt 656 000. Att servicen gentemot medborgarna ökar och deklarationerna förenklas är naturligtvis positivt.

Samtidigt leder det sannolikt till att färre personer riktar full uppmärksamhet mot sina skatteuppgifter, vilket också kan bidra till de resultat som Sanandaji pekar på.

Så vad kan man då göra? Att offentliga arbetsgivare måste visa vägen genom att tydligare redovisa samtliga skatter och avgifter på lönebeskedet, är något som ofta lyfts fram.

Att därutöver undersöka huruvida vi kan ha ett system där en arbetstagares lön, skatt och arbetsgivaravgift för ett ögonblick läggs på löntagarens bankkonto men där skatten och avgifterna lika snabbt försvinner därifrån, är en annan tanke som brukar förekomma i diskussionen.

Båda dessa är bra förslag.

Men informerandet om skatternas omfattning behöver sträcka sig längre än så. Därför har jag motionerat i riksdagen om att alla som deklarerar elektroniskt bör få ett ”tack för skatten-sms” som bekräftelse, innehållande information om den totala beräknade skatt som man bidragit med under året.

Informationen bör omfatta all skatt på arbete, men även andra skatter som direkt kan knytas till den enskilda personen. Om möjligt bör dessa sms även innehålla kort information om vad de inbetalda skattepengarna används till.

Det är inte mer än rätt att vi politiker kontinuerligt arbetar med att belysa och informera om hur vårt samhällssystem fungerar och vilka fundament det vilar på.

En sådan viktig faktor är skattesystemet och medborgarnas vilja att betala skatt. För att vi ska kunna ha en ärlig och uppriktig debatt om välfärden och viktiga samhällsinstitutioner, och för att förtroendet framöver ska vara fortsatt stort för skattesystemet i sig, behöver vi göra vad vi kan för att tydliggöra hur mycket skatt som det offentliga egentligen tar in och vad pengarna används till.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.