Debatt
Bostadsbyggande
27 oktober 2015 kl 16:11

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Så bygger vi för folk med vanliga plånböcker

Bostadsbristen handlar inte bara om bristen på antalet bostäder. Den handlar lika mycket om bristen på rätt bostäder – bostäder på rätt plats och till rätt pris. Det som byggs i dag kan inte efterfrågas av alla. Nybyggda bostäder i A-lägen är allt för dyra för många. Det behövs mer planerad mark i andra lägen än A-lägen.

Det här är en opinionstext

Jonas Spangenberg
vd BoKlok (Skanska & IKEA tillsammans)

Bostadsbristen innebär inte bara att det i absoluta tal finns för få bostäder i Sverige. Bostadsbristen handlar lika mycket om att det är brist på rätt typ av bostäder – det vill säga bostäder i de lägen på de orter med den standard och till det pris som människor efterfrågar och har råd med.

Boverkets prognos visar att bostadsbristen är värre än tidigare beräknat. Samtidigt pekar flera forskare på det bristande utbudet på bostadsmarknaden. Det byggs helt enkelt för lite och för dyrt.

Det är framförallt människor med samhällsnyttiga yrken som drabbas. Sveriges kommuner och landsting (SKL) konstaterar att vården och omsorgen inom tio år behöver anställa 225 000 personer. En stor del av dem är lågavlönade. Var ska de ha råd att bo?

I Stor-Stockholm kostar en nyproducerad tvåa i genomsnitt cirka 2,2 miljoner kronor. För ett ensamhushåll innebär det en boendekostnad på cirka 8 700 kronor per månad, inklusive ränta och amorteringar.

Motsvarande kostnad för en nyproducerad hyresrätt uppgår till 8 500 kronor per månad. En undersköterska i åldern 18-24 tjänar cirka 20 000 kr per månad. Efter skatt återstår då cirka 15 800 kr per månad att leva och bo för. Räknar man in Konsumentverkets levnadskostnader saknar undersköterskan nästan 2 000 kr varje månad. Det är inte rimligt.

Stora delar av svenska folket har helt enkelt inte den ekonomi som krävs för att efterfråga många av de bostäder som byggs i dag. Det behövs ett bredare utbud av bostäder som vänder sig till människor med olika köpkraft. På andra marknader finns det produkter både för hög- och låginkomsttagare. Även bostadsmarknaden behöver en större variation av priser, arkitektur, lägen och service.

En av de vanligaste förklaringarna till att det byggs för lite bostäder i Sverige är att byggreglerna är för krångliga och att det tar för lång tid. Visst finns det utrymme för regelförenklingar. Men mycket handlar i stället om ambitioner och ledarskap, från både kommunerna och byggare.

Det går att driva igenom detaljplaner snabbare än vad som ofta görs i dag om byggare och kommuner jobbar tillsammans. På flera håll i landet har vi tillsammans med kommunerna kortat tiden från planstart till byggstart – en process som annars kan ta flera år.

Om vi kan korta detaljplaneprocessen kan vi också minska kostnaderna för byggbolagen, för kommunerna och inte minst för kunderna.

I storstäderna står kostnaden för mark för nästan hälften av byggkostnaden. Kan den kostnaden minska kan vi också bygga billigare bostäder.

Även det är möjligt redan i dag. De centrala delarna av storstäderna har länge förtätats, men det innebär bara ett fåtal bostäder för höginkomsttagare. Det är inte lösningen på bostadskrisen.

För att skapa en växande stad krävs att vi förtätar och bygger i befintliga förorter, pendlingsorter och i utkanterna av medelstora städer. Här finns den billigare marken och här kan nya hem skapas för vanliga människor med vanliga plånböcker.

Marken finns men måste utnyttjas bättre. Genom långsiktigt samarbete kan kommunerna och byggföretagen tillsammans bygga bort bostadskrisen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 27 oktober 2015 kl 16:11
Uppdaterad: 27 oktober 2015 kl 16:19

Skribent

Jonas Spangenberg
vd BoKlok (Skanska & IKEA tillsammans)