Debatt
Bostadsbyggande
31 augusti 2017 kl 05:00

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

”Så bygger kommunerna smarta bostäder för fler”

Nyproduktionen måste breddas mot fler inkomstgrupper. Men kvaliteten på de billigare bostäderna behöver inte 
sänkas, i stället handlar det om att ta fram smarta koncept och mer flexibla detaljplaner, skriver Gunnar Blomé och Klas Karlsson, projektchef respektive fd byggchef på Helsingborgshem. 

Det här är en opinionstext

Under de senaste 15 åren har vi sett en stegvis ökad bostadsbrist som drabbar gruppen resurssvaga, på senare år även gruppen medel­inkomsttagare. I flera kommuner byggs i dag dyra bostäder som erbjuds till resurs­svaga grupper och bekostas av samhället. Gruppen medelinkomsttagare, som står i långa bostadsköer och inte har råd att efterfråga exklusiva bostäder eller saknar möjlighet att få hjälp av samhället, hamnar då i kläm. 

Fokus bör ligga på att säkerställa en långsiktigt fungerande bostadsmarknad och att kommunerna blir bättre på att diversifiera sitt kravställande i samarbete med bygg- herrar.

Under våra år i bygg- och bostadsbranschen har vi noterat fyra områden där det krävs ett öppnare förhållningssätt för att dels kunna bygga för en bredare inkomstgrupp, dels kunna erbjuda nya lösningar på bostadsutmaningarna: 

  • Nyproduktionen behöver breddas mot en bredare inkomstgrupp och inte uteslutande handla om exklusiva bostäder. En förutsättning för att åstadkomma billigare nybyggda lägen­heter som kan efterfrågas av fler är att bygga på billig mark. På mark i centrala etablerade lägen blir det alltid dyrare bostäder. På mark där efterfrågan förväntas komma först på längre sikt kan det förväntas bli billigare. 
  • Billigare hus behöver inte handla om lägre teknisk kvalitet, utan om en genomtänkt geometri och om möjligt längre serier. Det finns i dag flera koncept och strukturerade metoder där aktörer använder sig av de enkla geometrierna som verkligen levererar prisvärda bostäder. Det måste samtidigt kombineras med att det ställs lite högre krav på utformning av fasader och miljöer. En grundläggande komponent i ett kostnadseffektivt byggande är alltid husets geometri. Idén är enkel, ju mindre ytor du behöver bygga som inte kunden betalar direkt för, desto billigare blir det.
  • Om de enkla geometrierna är en viktig del av svaret till ett kostnadseffektivt byggande, varför bygger vi inte massor av sådana hus? En av de vanligaste anledningarna är bullerutmaningar som innebär att byggherren måste bygga slutna hus-kroppar eller ha planlösningar med tysta sidor. Ibland är det nödvändigt, men det kan också hindra utveckling och fördyra projekten. Bullerfrågan har under senare år debatterats flitigt på nationell nivå då riktlinjerna anses vara ett stort hinder. Tolkningsutrymmet i plan och bygglagen (PBL) anses ha blivit något friare med bland annat möjlighet till undantag från riktvärden, men kommunerna är mycket restriktiva med att släppa igenom avvikelser från normen. En annan är stadsbyggnadssammanhanget som, ibland på oklara grunder, styr bort från principer i planläggningen som grundar sig på de enkla geometrierna. 
  • I all projektutveckling gäller att det är relativt billigt att ändra sig ­tidigt i projektet och väldigt dyrt att göra det i slutskedet. Plan- och bygglagens utformning ger kommunens planläggare starka incitament att styra projektet i stor detalj redan i planskedet. Alltför ofta leder det fram till detaljplaner som för hårt reglerar byggnadens utformning. Vi förordar i stället väsentligt mer flexibla detaljplaner som kan möta förändringar på marknaden, i kombination med kravställande vid försäljning av mark och utökad granskning i bygglovsskedet.

Med relativt små medel kan attraktiva byggnader och miljöer skapas trots enkla geometrier. Kommuner och byggherrar måste i nära samarbete vara lösningsorienterade, ta ett bredare perspektiv i stadsbyggnadsfrågor och effektivisera processer för att i framtiden bygga mer kostnadseffektivt för en bredare inkomstgrupp, utan att riskera att förlora de viktiga kvaliteter som gör en byggnad och plats unik samt attraktiv och hållbar över tid.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 31 augusti 2017 kl 05:00
Uppdaterad: 31 augusti 2017 kl 06:37

Skribenter

Gunnar Blomé
teknologie doktor i fastighetsekonomi och lektor vid Malmö högskola. Projektchef med ansvar för det kommunala bostadsföretaget Helsingborgshems stadsutvecklingsarbete.
Klas Karlsson
tidigare avdelningschef på NCC region 
Syd och byggchef på Helsingborgshem 
i Helsingborg.