Debatt
Ledarskap
26 september 2014 kl 11:08

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Så bromsas chefskarusellen efter valet

Kommundirektörer och förvaltningschefer måste få känna trygghet i sina roller. Chefer som blir överkörda av politiker blir rädda för att fatta beslut. Rädslan och otryggheten smittar av sig i hela organisationen. En otrygg chef gör ett sämre jobb och då kommer kritik från den politiska ledningen som ett brev på posten.

Det här är en opinionstext

Chefskarusellen pågår ständigt, men i samband med politiska val snurrar karusellen ännu fortare, och då speciellt vid ett majoritetsskifte. Inför den kommande mandatperioden är troligen risken större då många kommuner kommer att få instabil majoritet eller minoritetstyre. Vi ser problematiken ur två perspektiv, chefens respektive politikerns.

Kommunchefer/direktörer och förvaltningschefer behöver känna trygghet i sina respektive roller. Chefer som ofta blir överkörda av politiker blir rädda för att ta beslut. Rädslan och otryggheten smittar av sig i hela organisationen. En otrygg chef gör ofta ett sämre jobb och då kommer kritik och ifrågasättanden från den politiska ledningen som ett brev på posten. 

Politikerna har i en mål- och resultatstyrd organisation lämnat över till tjänstemännen att omsätta de politiska besluten i praktisk handling. Det som begränsar tjänstemännens frihet är självfallet mål, riktlinjer och den ekonomiska ramen.

Det är inte ovanligt att politikerna känner behov av att själva ”rätta till” fel och brister i förvaltningarna när de upptäcker sådana, ibland beroende på att kritiska kommuninvånare tycker att saker och ting gått fel i kommunen. När förtroendevalda känner att de inte längre styr verksamheten och att de enbart upplever sig som ”åskådare” ligger det nära till hands att de tar saken i egna händer. Det är lika illa när tjänstemän själva fattar beslut som ligger på de förtroendevaldas bord. Detta skapar ofta oro i organisationen och det kan gå ut över kommunens olika verksamheter. 

Om politiker inte känner förtroende för en chefstjänsteman finns det sällan någon annan utväg än att chefen får gå. Den som är förtroendevald sitter förstås kvar. Man kan kanske tro att när chefer får sparken så beror det på bristande kunskaper och svagt ledarskap. Så kan det säkert vara ibland, men den forskning som fil dr Ingrid Tollgerdt-Andersson har gjort, visar att den vanligaste orsaken till att högre chefer får gå är bristande förtroende från den politiska ledningen. Detta gäller både i kommuner och i landsting.

Betänk att det tar cirka ett och ett halvt år för en chef att ordentligt komma in i sin roll. Att då få sluta efter 12-18 månader är en katastrof på flera sätt; både mänskligt och resultatmässigt såväl som ekonomiskt.

En fungerande mål- och resultatstyrning där politiker- och tjänstemannarollen tydligt klargörs är en grundförutsättning för att undvika konflikter. Kommunen/landstinget behöver fastställa en policy som blir riktlinjer för vilken roll som politiker respektive tjänstemän har. I denna policy klarar man också ut förutsättningarna för hur decentralisering av beslutsprocessen ska fungera, det vill säga villkoren för att beslut ska få tas ute i verksamheten. 

Kommuner har ofta ett stort antal policys och dessa är inte alltid kända av vare sig politiker eller chefer. Vi anser att en policy för hur politiker och tjänstemän ska förhålla sig till sina respektive roller är så viktig att den ska beslutas av fullmäktige och att en utvärdering årligen ska redovisas för fullmäktige i samband med årsbokslutet. Då kan man få en hållbar modell för mål- och resultatstyrning.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 26 september 2014 kl 11:08
Uppdaterad: 26 september 2014 kl 11:33

Skribenter

Anna Wiklund
kommunstyrelsens ordförande (M) Enköping
Leif Hallström
f d kommundirektör