FN har nyligen antagit ett nytt strategidokument som kallas New Urban Agenda, som ska hjälpa städer att växa hållbart. Dokumentet antogs på konferensen Habitat III i Quito, Ecuador, där Sverige deltog med en ministerdelegation. Idag fredag hålls en uppföljningskonferens i regi av Global utmaning, UN Habitat och Arkitektur- och designcentrum där vi talar om vägen framåt för arbetet för hållbar stadsutveckling.
New Urban Agenda är en global överenskommelse på frivillig basis, och är beroende av att FN:s medlemsländer genomför egna åtgärder. Sverige har i förhandlingarna framför allt drivit frågor kring jämställdhet och digitalisering av stadsplaneringen.
Jämställdhet och digitalisering i samhällsplaneringen är även prioriteringar för regeringen i Sverige. När staden ska planeras för ”alla”, blir kvinnors och flickors perspektiv ofta bortglömt. Kvinnor använder exempelvis kollektivtrafik i högre utsträckning än män, så att utgå från bilen snarare än cykel och kollektivtrafik gynnar män mer än kvinnor. Boverket arbetar aktivt på regeringens uppdrag med att främja jämställd samhällsplanering.
Regeringen har höga ambitioner när det gäller att gynna gång, cykel och kollektivtrafik. Stadsmiljöavtalen handlar om att staten är med och finansierar smarta och hållbara trafiklösningar som samtidigt skapar en bättre stadsmiljö. Ny spårvägslinje, fler bussar, trevligare gångstråk och fler cykelbanor blir resultatet. Det är en stadsutvecklingspolitik för alla, som också leder till fler bostäder.
En digitalisering av samhällsplaneringen är också en viktig modernisering. Digitala planprocesser kan effektivisera kommuners och länsstyrelsers handläggning av byggprocesser och därmed göra det snabbare och enklare att bygga. Smarta hem är en hjälp i vardagen, inte minst för äldre som exempelvis kan träffa en läkare på distans istället för att resa till en vårdcentral.
FN har slagit fast 17 globala utvecklingsmål, Agenda 2030. Mål nummer 11 slår fast att städer ska vara ”inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara”. New Urban Agenda är samtidigt en vision för hur hållbar stadsutveckling kan se ut, och det finns en mängd olika aspekter som städer kan bli inspirerade av. New Urban Agenda lyfter fram vikten av samverkan mellan olika aktörer såsom politik, forskning, näringsliv och civilsamhälle – aktörer som för sällan möts idag. Om visionerna i New Urban Agenda införlivas i kommunernas arbete med Agenda 2030 finns det stora möjligheter till effektiva åtgärder på den lokala nivån.
Klimatavtalet som antogs vid FN-toppmötet COP21 i Paris förra året är också ett viktigt verktyg. För att kunna uppnå klimatavtalet är det av största vikt att städer blir hållbara och klimatsmarta.
För att inte New Urban Agenda blir ännu ett strategidokument som stannar i FN:s bokhylla, behövs konkret verksamhet ute i kommunerna. Inspiration finns att hämta till exempel hos den statligt styrda Plattformen för hållbar stadsutveckling, men en hel del kan kommunerna själva göra. Många kommuner är redan på gång, exempelvis Umeå som tog emot pris på Habitat III-konferensen.
Vi vill uppmana kommunerna att prioritera ett aktivt arbete med Agenda 2030 och New Urban Agenda. I kombination med regeringens satsningar på hållbar stadsutveckling kan våra städer bli ännu trevligare och miljövänligare att leva i, och dessutom internationella föredömen för en klimatsmart utveckling.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
