Debatt
Energieffektivisering
31 oktober 2019 kl 05:00

Så blir kommuner bättre på energirådgivning

Kommunal energirådgivning är en lokal tjänst vars förutsättningar att lyckas varierar stort mellan kommuner. På många håll finns utrymme att förbättra och utveckla arbetet. Det skriver Are Kjeang, universitetsadjunkt. 

Det här är en opinionstext

Rådgivning i energifrågor har funnits i många år i Sverige. Denna har ofta handlat om att kostnadsfritt hjälpa småhusägare runt om i landets kommuner att förbättra sina hus ur energisynpunkt. Det innebär att minska energianvändningen via tekniska insatser som tilläggsisoleringar, fönsterbyten mm, men också genom förändringar av dagliga vanor. Idag kallas tjänsten energi- och klimatrådgivning (EKR), vilket förtydligar kopplingen till klimatarbetet och innebär att också transportfrågor ingår liksom andra målgrupper som småföretag.

Från forskningsprojektet "Bo och leva energieffektivt. Kommunal energirådgivning som medspelare i människors vardagsliv”, som avslutades under våren, framgår att det finns många betydelsefulla fördelar med denna service. Framförallt handlar det om att rådgivningen är en lokal tjänst som finns nära kommuninvånarna, att EKR har ett uppdrag att vara oberoende gentemot kommunen och olika enskilda entreprenörer och att EKR har en generellt bred kunskap inom energiområdet. Några centrala slutsatser som utvecklar rådgivningen är:

  • att Kommunerna som anställer och Energimyndigheten som finansierar, bör enas om en enhetlig arbetsbeskrivning för rådgivaren. Dessa två bör tillsammans med aktuella regionorganisationer noggrant analysera den trend som nu pågår med ett ökat antal regionala rådgivningsenheter. Stordriftsfördelar finns i en samlad kompetens, men forskarna ser nackdelar i mindre samverkan i lokalsamhället och en sämre förankring i de kommunala organisationerna.
  • att Energimyndigheten bör hjälpa fram och planera för drift av en nationell webbplats. Först då kan rådgivningen ha en samlad bas för synliggörande på sociala medier mm.
  • att Energi- och klimatrådgivarna kan utveckla sitt arbete på minst tre sätt, där en målgruppsanalys med fokus på livssituation och livsförändringar utgör startpunkten. Forskning visar att det då är lättare att nå fram till mottagaren, till exempel småhusägaren. Tre sätt som lyfts fram är: 1) Fördjupad utbildning av medborgare, 2) Kontinuerlig samverkan med aktörer i lokalsamhället, 3) Samverkan inom kommunen för att nå de som bygger och renoverar fastigheter.

Där energi- och klimatrådgivningen blivit kraftfull, har antingen personen varit starkt drivande och kunnig (lite av en egen företagare) eller kommunen visat ett starkt engagemang i verksamheten. Rådgivaren har då involverats i den ordinarie verksamheten som en kommun-finansierad del i tjänsten, ofta knutet till kommunens planer för arbetet med hållbarhetsfrågor. I våra studier har vi mött ett stort engagemang hos de allra flesta EKR, men förutsättningarna att lyckas i sitt arbete varierar starkt mellan olika kommuner. Så skulle det inte behöva vara.

Många kommuner arbetar målmedvetet med hållbarhetsfrågorna, däribland energianvändningen, men tempot kan höjas. Genom åren har undertecknad slagits av att goda exempel som det kommunala bostadsbolaget EKSTA i Kungsbacka och i dag Lerum kommuns framsynta arbete inte följts av flera kommuner och för den delen i fallet EKSTA av fler byggare. Detaljerna kan läsaren lätt hitta själv. EKSTA är svårslaget vad gäller kunskap kring solvärme och solel. Lerum har ett långsiktigt hållbarhetsarbete, vilket inkluderar stöd till nybyggare som bygger mer energieffektivt än byggnormen kräver och installerar solceller. Dessutom erbjuds en aktiv energirådgivning.

Fakta
Projektet "Bo och leva energieffektivt. Kommunal energirådgivning som medspelare i människors vardagsliv”

Forskningsprojektet har pågått under tre år, finansierat av Energimyndigheten. Det har inneburit tvärvetenskapligt samarbete mellan Karlstads universitet och Linköpings universitet. Syftet har varit att utveckla och hitta modeller för en effektivare kommunal energi- och klimatrådgivning. Forskningen har bedrivits med kvalitativa metoder som fallstudier i samarbete med tiotalet rådgivare. Arbetet har begränsats till målgruppen småhusägare. Rapporter från projektet finns här.

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.