Debatt
Ekonomi
16 augusti 2013 kl 12:11

Denna artikel publicerades för 6 år sedan

Så blir din kommun en riktig vinnare

Vad ingår i receptet för en framgångsrik kommun? Ny forskning om hur kommuner hanterar kriser har identifierat fyra punkter för kommuner som vill utvecklas gynnsamt.

Det här är en opinionstext

De fem universitetsanknutna kommunforskningsinstituten har genomfört ett forskningsprogram med syfte att beskriva och förklara hur kommuner hanterar kriser. Programmet startade i kölvattnet av den finansiella krisen som utbröt efter Lehman Brothers konkurs 2008. 46 kommuner har ingått i programmet och en mängd personliga intervjuer och enkätstudier har genomförts.

Studierna visar att den dramatik som den finansiella krisen 2008 förväntades medföra för kommunerna uteblev. Den mattades av genom att staten tillförde finansiella resurser och genom att krisen togs om hand i den kommunala budgetvardagen. Det blev inte märkvärdigare än det brukar bli när en budget ska beslutas utifrån krav på ekonomi i balans.

Finansiell oro har nu blivit vardag i samhällsekonomin, tillväxtprognoser skrivs ned och underskottet i statsfinanserna ökar. Bedömningen är att Sverige har starka statsfinanser men allt oftare hörs kritik från oppositionshåll om ekonomiskt lättsinne och brist på respekt för det finansiella ramverket. Liknande signaler kommer från det Finanspolitiska rådet, samtidigt som det är uppenbart att pressen på kommunsektorn kommer att öka. Behoven av uppbyggnad av kärnverksamheten – framförallt barnomsorg och äldreomsorg – är stora och reformutrymmet begränsat. Kanske är arena- och simhallsbyggenas tid snart över för att ersättas av satsningar på kärnverksamhet.

Baserat på våra studier redovisas här några rekommendationer för kommuner som strävar efter en gynnsam utveckling:

• Visionsarbete reducerar osäkerhet. Det är angeläget att kommuner genomför rejäla egna visionsarbeten för att ringa in utmaningar, hinder och möjligheter. Storstädernas arbete kan fungera som förebild. Realistiska visioner behöver formuleras, det vill säga en rimlig avvägning mellan vad som är önskvärt och vilka de faktiska förutsättningarna är. Alla kan inte växa.

• Baserat på en realistisk vision är fokus på innovation. Det har uttalats förr men kanske är det nu nytänkande kring utveckling av kommunal verksamhet krävs och förmåga att omsätta idéer till strategi och handling. Så många goda exempel på innovation har inte hittats, däremot ett klassiskt besparingsarbete med befarade negativa konsekvenser för verksamhetens kvalitet. Kvalitetsutveckling under knapphetens kalla stjärna fordrar entreprenörskap och nytänkande, idéer måste formuleras och kraft måste finnas för omsättning till praxis, det vill säga innovation.

• För att möjliggöra innovation fordras en stark ledning av kommunen. En tydlig politisk ledning med beslutskraft som matchas av en tjänstemannaledning med utvecklingskraft och integritet.

• Det krävs också fakta för att kunna göra rätt bedömningar. Den finansiella redovisningen måste följa rådande principer. Kommuner ska inte ägna sig åt kreativ redovisning. Kreativitet kan vara bra i många sammanhang men inte när det gäller att på ett rättvisande sätt redovisa utfallet föregående år. Det är ingen bra idé att lämna över en ekonomi som är tillsynes annorlunda än vad den egentligen är.

Med bland annat ovanstående som utgångspunkt planeras nu ett nytt kommunforskningsprogram. Visioner och innovationer är i fokus: Vad kommer kommunerna att göra och vad måste de göra för att anpassa verksamheten till successivt krympande ekonomiska ramar? 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.