Debatt
Socialtjänsten
22 juni 2017 kl 10:36

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

Så blir barn delaktiga i socialtjänstens utredningar

FN:s barnkonvention väntas bli svensk lag under 2018. Då sätts barnens rättigheter i ännu större fokus än tidigare. Att barnets perspektiv lyfts in i de utredningar socialtjänsten gör har länge varit en självklarhet.  I Upplands-Bro kommun har vi tagit ytterligare steg för att öka barns delaktighet och förståelse och vi uppmanar nu fler kommuner att våga släppa in barnen!

Det här är en opinionstext

När socialtjänsten inleder en utredning är det många perspektiv som ska beaktas. Det är ett flertal parter inblandade i en utredning som ska komma till tals, få en rättssäker prövning och, förhoppningsvis, närma sig en lösning som fungerar för alla. Att den utredande socialsekreteraren pratar med barnet och får barnets bild av situationen är en självklarhet. Eller?

När socialtjänsten i Upplands-Bro inledde en kvalitetshöjande resa gjordes först en kartläggning av diverse olika parametrar. En av dessa var andelen barnsamtal vid utredningar, en annan var andelen barnsamtal vid uppföljning av öppenvårdsinsatser. Resultaten var skrämmande. År 2013 fick endast 17 procent av barnen ett eget samtal vid utredningar. Vid uppföljning av öppenvårdsinsatser såg det än sämre ut, där hölls samtal med endast fyra procent av barnen.

Som för de flesta andra kommuner såg verkligheten betydligt sämre ut än den upplevda uppföljningen av samtal. Precis som för de flesta andra kommuner har Upplands-Bro tampats med problem att rekrytera och behålla socialsekreterare. Vad Upplands-Bro gjorde, som vi hoppas fler kommuner också gör, var att ett intensivt kvalitetsarbete inleddes, där täta mätningar var en naturlig del av vardagen. En klar framgångsfaktor var också att hela arbetsgruppen tidigt involverades och tillsammans arbetade för att hitta lösningar. Detta utvecklingsarbete prioriterades från ledning, vilket innebar att varje socialsekreterare har färre antal ärenden samtidigt. Det gav socialsekreterarna tid att fokusera på det viktiga kvalitetshöjande arbetet.

En kreativ grupp utsågs bland socialsekreterarna. Dessa tog fram ett arbetsmaterial som fick namnet Min Utredning. Materialet i sig består av ett arbetshäfte och klistermärken. Med andra ord ingenting särskilt märkvärdigt. Det märkvärdiga ligger i hur socialsekreterarna arbetar med materialet. Genom att tillsammans med barnet gå igenom sida för sida, fylla i uppgifter, använda klistermärken för att visa sinnesstämning och olika aktiviteter vävs barnet in i arbetet och känner större delaktighet. Socialsekreteraren fyller även i information om andra möten som hållits med exempelvis barnets vårdnadshavare där barnet inte medverkat. I fokus står barnet, som genom ett ökat deltagande i utredningen också får en bättre inblick i vad som händer och en ökad förståelse för utredningen. Det är barnets utredningsmaterial och när utredningen är avslutad behåller barnet häftet.

En annan framgångsfaktor i arbetet var en stark känsla av gemenskap mellan socialsekreterarna, som ledde till arbetsglädje och engagemang. Den starka gemenskapskänslan stärkte arbetet med att våga delaktiggöra barnen. Den gemensamma problemformuleringen ökade viljan att utveckla och förbättra arbetet och därigenom öka såväl delaktigheten som rättssäkerheten för barnen.

Stora förbättringar har skett sedan 2014. De fyra procenten av barn som tidigare deltog vid uppföljningssamtal om öppenvårdinsatser har ökat till 41 procent 2016. De 17 procent av barn som hade enskilda samtal vid utredningar 2014 har idag ökat till 85 procent. Vi är inte i mål riktigt än, men de täta uppföljningarna visar att den utstakade vägen leder åt rätt håll.

Vi uppmanar alla kommuners socialtjänster att säkerställa och öka barns delaktighet vid utredningar. De av er som vill ta del av Min Utredning är varmt välkomna att kontakta oss, vi delar mer än gärna med oss av grundmaterialet. Inget material i världen kan dock ersätta det viktiga bemötandet och viljan att inkludera barnet. Att våga ligga steget före och låta barnet äga sin utredning kräver mod. Är Kommunsverige tillräckligt modigt? Våga släppa in barnet! 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.