Debatt
Räddningstjänsten
18 oktober 2019 kl 05:00

Så åtgärdas bristen på deltidsbrandmän

Hindren som gör det svårt att rekrytera deltidsbrandmän måste röjas. Arbetsgivare bör exempelvis erbjudas morötter, som sänkt arbetsgivaravgift, för att anställa deltidsbrandmän. 

Det här är en opinionstext

I dag saknas det enligt Brandmännens riksförbund personal på mer än 70 procent av landets brandstationer och det är en skrämmande siffra. Det råder brist på både utbildade hel- och deltidsbrandmän och brist på räddningsledare och personer som kan framföra stora tunga fordon. Personalomsättningen är stor och det leder till höga utbildningskostnader och lägre kompetens.

2018 fanns det cirka 10 000 deltidsbrandmän i Sverige och om vi slår ihop alla 290 kommuners räddningstjänst så blir det en stor yrkeskår.

Det är i dag svårt att rekrytera framförallt deltidsbrandmän. En förklaring är att människor i högre utsträckning arbetar på en annan ort än där de bor och att fritiden värderas högre. En annan förklaring som jag fått när jag varit ute och besökt olika räddningstjänster är att låga räntor och låg arbetslöshet gör att människor klarar sin ekonomi bättre och inte behöver binda upp sig och vara brandman på deltid.

Det är även svårt att motivera deltidsbrandmän att delta i övningar som sker på deras egen fritid. Och vid alla träningstillfällen är det många moment som ska hinna repeteras, vilket gör det näst intill omöjligt för en deltidsbrandman att hålla sig uppdaterad på alla de färdigheter som krävs.

För att en brandman ska få ta C-körkort, vilket krävs för att få framföra ett tungt fordon som en brandbil, krävs samma kunskap, teori, praktik som en person som ska framföra en tung lastbil. Men en brandman kanske inte behöver kunskap om lastning/lossning, vilotider och annat som är specifikt för en blivande lastbilschaufför. Ett förslag är att i stället införa ett eget utbildningsprogram för C-körkort till räddningstjänst med mer fokus på deras kompetensområde.

Det är också ett stort hinder att en person som är arbetssökande inte kan vara deltidsbrandman, eftersom han då förlorar sin arbetslöshetsersättning. Villkoren i kollektivavtalen är även de en orsak till att rekryteringen av deltidsbrandmän är svår. Sedan 1997 har avtalsförhandlingarna styrts av märket, vilket har inneburit väldigt små löneökningar i kronor räknat för en deltidsbrandman.

Om vi skulle tvingas ersätta deltidsbrandmän med heltidspersonal för att försäkra oss om en fullgod räddningstjänst så skulle kostnaden för exempel Lycksele med 13 000 invånare med i snitt en utryckning per dygn bli cirka 20 miljoner kronor per år. Detta är en orimlighet för de flesta små kommuner. Därför måste vi slå vakt om våra deltidsbrandmän och se till att kompetensen kvarstår och höjs och att vi även fortsättningsvis kan rekrytera.

För att klara en fortsatt rekrytering krävs även ett samarbete med företag på orten. Alla företag har inte möjlighet att ha medarbetare som samtidigt är deltidsbrandmän. En deltidsbrandman kan inte vara ute på ensamarbete och det ställer stora krav på att en arbetsgivare ska kunna anpassa arbetsuppgifter varje vecka medarbetaren har beredskap.

Jag tror att vi måste erbjuda arbetsgivare morötter för att anställa eller tillåta redan anställda medarbetare att bli deltidsbrandmän. Genom sänkt arbetsgivaravgift? Samhällsnyttigt avdrag för lönen i deklarationen? Delade tjänster inom kommunal/offentlig verksamhet för att öka attraktiviteten? Kanske införa liknande regler som vid sjöinkomst, där man tillgodoförs ett sjöinkomstavdrag vid inkomstbeskattningen. Avdraget görs från den beskattningsbara förvärvsinkomsten utöver det vanliga grundavdraget.

Vi måste vidta åtgärder för att kunna rekrytera och behålla våra kompetenta deltidsbrandmän så att vi även fortsättningsvis kan erbjuda medborgarna den trygghet de behöver.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.