Debatt
Landsting
17 oktober 2017 kl 05:00

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

”S sprider myter om Stockholmsvården”

Sjukvårdskrisen är varken störst eller värst i Stockholms läns landsting. Ändå vill Socialdemokraterna få det att låta så. Sanningen är att landsting eller regioner med S-styre ofta har längre köer, sämre tillgänglighet och problem med att hålla finanserna i balans.

Det här är en opinionstext

Irene Svenonius
finanslandstingsråd (M) Stockholms läns landsting

”Sjukvårdskrisen” har blivit ett uttryck för hur vårdköerna växer, hur personalbristen breder ut sig eller hur vårdplatser är för få eller står ekande tomma. Sedan Socialdemokraterna kom till makten i landet 2014 har de gjort otaliga försök att sätta en bild av att ”sjukvårdskrisen” enbart existerar i Stockholms läns landsting, men hos oss är krisen varken värst eller störst. Det visar en ny rapport som Moderaterna i landstinget precis tagit fram.

Jag leder landstinget i det dagliga arbetet och är medveten om våra utmaningar. För mig är det självklart att vara öppen för berättigad kritik och konstruktiva förslag till förbättringar, men obefogad kritik och fakta som inte överensstämmer med verkligheten hör inte hemma i ett seriöst demokratiskt samtal om viktiga samhällsproblem. Socialdemokraternas tonläge gör inte sjukvården bättre.

Med vår rapport vill vi skapa perspektiv och ge en översiktsbild av hur sjukvården ser ut i hela Sverige – på riktigt. Slutsatsen av en jämförelse mellan olika landsting och regioner i Sverige, både S-styrda och M-styrda är tydlig: Landsting eller regioner med S-styre har ofta längre köer, sämre tillgänglighet och ofta problem med att hålla finanserna i balans.

Majoriteten av de landsting och regioner som styrs av Alliansen, och i några fall även av Miljöpartiet, har kortare köer, bättre tillgänglighet och balans i ekonomin.

I rapporten jämförs ett antal nyckeltal hämtade från bland annat Sveriges kommuner och landsting (SKL), Kolada och Socialstyrelsens hälsodataregister. Ett jämförelsetal är hur väl ett landsting eller en region uppfyller vårdgarantin. Här är tre exempel utifrån statistik från SKL:

1. Genomförda läkarbesök inom sju dagar i primärvården. S-styrda Västernorrland har en tillgänglighet på 79 procent, medan M-styrda Västra Götaland har en tillgänglighet på 92 procent.

2. Förstabesök i specialistvård inom vårdgarantin på 90 dagar. S-styrda Västernorrland har en tillgänglighet på 57 procent, medan M-styrda Stockholm har en tillgänglighet på 93 procent.

3. Operationer som sker inom vårdgarantin på 90 dagar: S-styrda Dalarna har en tillgänglighet på 55 procent, medan M-styrda Halland har en tillgänglighet på 92 procent.

Statistiken talar sitt tydliga språk och en viktig slutsats är att alla landsting och regioner har sina utmaningar och att inget är bäst på allt.

Rapporten bemöter också ett antal myter som blivit som sanningar i sjukvårdsdebatten. Den största myten är just att hela sjukvården i vårt län är i kris. Det stämmer inte. Tre andra myter är att Stockholmslandstinget skickar mammor att föda barn i Finland, trots att det var S-styrda Uppsala landsting som gjorde det, och att kvinnor skyfflas runt mellan förlossningsklinikerna i länet när det i verkligheten är så att 9 av 10 kvinnor föder på den klinik de valt i första hand.

En annan är att ansvaret för sjuksköterskebristen enbart ligger på landstinget trots att regeringen har ansvar för antalet utbildningsplatser. En tredje är att trycket på länets förlossningar beror på privatiseringar, när det handlar om bristen på barnmorskor – ett problem som finns i hela Sverige. Fakta måste gå före att skapa myter.

Flera nationella orosmoln i sjukvården finns som regeringen borde ägna mer kraft åt än sin propaganda mot Stockholm. Problemen är på riktigt. Köerna har fördubblats de senaste tre åren. Skillnaderna är stora i kvalitet och tillgänglighet mellan länen i landet. Och Ilmar Reepalus välfärdsutredning riskerar, om den blir verklighet, att leda till en historisk utslagning av primärvård och specialistvård.

I Stockholm ägnar jag och mina Allianskollegor all vår tid åt att korta köerna till barnsjukvården, se till att Nya Karolinska blir ett världsledande sjukhus som räddar de som tidigare inte kunde räddas, utveckla primärvården med fast läkarkontakt och digital tillgänglighet. Vi arbetar hårt med att göra landstinget till en mer attraktiv arbetsgivare där individuell lönesättning och god löneutveckling är en självklarhet. Detta kräver målmedvetenhet, prestigelöshet – och en ekonomi i balans.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 17 oktober 2017 kl 05:00

Skribent

Irene Svenonius
finanslandstingsråd (M) Stockholms läns landsting