Landsbygden

S sprider lögner om SD:s landsbygdspolitik

Den socialdemokratiska rörelsen sprider osanningar om Sverigedemokraternas lands- och glesbygdspolitik. Men i själva verket är SD det parti som gör störst satsningar på just landsbygden och de gröna näringarna, menar debattören. 

Replik. Att Socialdemokraterna och SSU är desperata kan nog ingen ha missat vid det här laget. Över hela landet väljer den socialdemokratiska rörelsen att avsiktligt missförstå och sprida osanningar om SD:s politik, med avsikt att måla ut oss som ett lands- och glesbygdsfientligt parti. I själva verket är Sverigedemokraterna det parti som gör störst satsningar på just landsbygden och de gröna näringarna.

Till att börja med så är det ett direkt felaktigt påstående att vi förespråkar några som helst nedskärningar inom välfärden. Huruvida Sebastian Rasmusson inte är medveten eller försöker plocka billiga politiska poäng låter jag vara osagt, men det har vid en uppsjö av tillfällen konstaterats att de minskade statsbidragen beror på en kombination av minskade utgifter samt ökade intäkter för kommunerna. Den största delen av utgiftsminskningen beror på en kraftigt minskad invandring. Vi delar nämligen inte Socialdemokraternas och SSU:s ambitioner att strö pengar över tusentals företrädesvis yngre män utan skyddsskäl, i stället för att prioritera välfärden åt det svenska folket.

Faktakollen verkar även lysa med sin frånvaro när det kommer till det kommunala utjämningssystemet.

Till att börja med så är motionen ifråga en enskild motion och speglar således inte partiets politik. Med det sagt är det inte orimligt att anse att systemets effekter måste få granskas och kritiseras.

Dagens system för kommunal utjämning var egentligen tänkt att vara ett stöd för glesbygdskommuner med låg befolkningstäthet, där det ofta är dyrare och svårare att bedriva vissa kommunala verksamheter. Trots detta är det Socialdemokratiskt styrda Malmö kommun den enskilt största nettomottagaren i nuläget.

Enligt SCB tog Malmö år 2017 emot nästan 5 miljarder kronor i kommunalt utjämningsbidrag, och år 2018 skrivs siffran till strax över det. Samtidigt håller Malmö sig med en betydligt lägre kommunalskatt än de flesta glesbygdskommuner, exempelvis i Norrlands inland. Den näst största mottagaren är ännu en storstad – Göteborg. Det är därmed uppenbart att systemet inte fungerar på det sätt som det ursprungligen var menat.

Om SSU hade brytt sig om gles- och landsbygdskommunernas ekonomi och fortsatta utveckling på riktigt, hade man snarare stämt in i vår politik, snarare än att försvara ett system som i dagsläget primärt gynnar storstadskommuner. Vi menar att systemet istället bör gynna just glesbygdskommunerna.

Sverigedemokraterna vill se en stark och levande landsbygd. Det blir även tydligt om man kollar på de förslagen som partiet driver. För att nämna ett axplock:

  • Anslag på 300 miljoner kronor för att rädda nedläggningshotade landsbygdsskolor. Vi förespråkar även att lärare som söker sig till gles- och landsbygdskommuner får sin studieskuld nedskriven.
     
  • Bättre villkor för småföretag genom att införa lägre arbetsgivaravgifter för de tre första anställda. Dessutom ska staten ta ett större ansvar vid sjukskrivningar.
     
  • Omfattande skattesänkningar av drivmedelsskatten för jordbruk och skogsbruk. Med hänsyn tagen till torkan i år vill vi att detta ska införas retroaktivt från halvårsskiftet.
     
  • Stödja lantbruket genom införandet av betesersättning på 1000 kronor per mjölkko.
     
  • Förespråkandet av att offentliga upphandlingar av livsmedel bör styras mot svensk produktion i mycket större utsträckning än i dag, vilket kommer att gynna svensk livsmedelsindustri.

Vi ser nu fram emot att få höra vad Socialdemokraterna vill göra för att stödja gles- och landsbygden. Men med tanke på att S nu haft fyra år på sig att göra något åt den negativa utvecklingen, men i stället gjort villkoren än sämre, är våra förhoppningar inte särskilt höga.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.