Debatt
Tiggeriförbud
2 september 2019 kl 05:00

S-politiker: Tiggeriet måste hanteras nationellt

Att enskilda kommuner begränsar tiggeri löser inga problem. I Stockholmsregionen blir det extra tydligt. Socialdemokraterna i Stockholms län vill ha nationella riktlinjer kring hur kommunerna ska hantera tiggerifrågan.

Det här är en opinionstext

Den fria rörligheten inom EU är en frihet under ansvar. Den är till för att underlätta för invånarna att arbeta, studera och resa i och till länder inom EU – inte för att sociala problem som fattigdom och utsatthet ska lösas genom att flytta över ansvaret till andra länder. Ansvaret för människors sociala välfärd och försörjning ligger hos landet där man har sitt medborgarskap eller uppehållstillstånd.

För Socialdemokraterna är tiggeri extra utmanande. I vår syn på människors lika värde och på välfärdssamhället ingår inte den förnedrande försörjningsform som tiggeri är.

Efter att Högsta förvaltningsdomstolen förra året gett Vellinge kommun rätt att införa ett lokalt tiggeriförbud har flera kommuner öppnat för liknande regleringar. Senast trädde nya regler om tillståndskrav för passiv penninginsamling i kraft i Eskilstuna.

Att enskilda kommuner begränsar tiggeri löser inga problem, tvärtom skjuts ansvaret över till de kommuner som inte gör det.

I Stockholmsregionen blir frågan extra kännbar. Regionens täthet spelar stor roll när frågan nu ska lösas av varje kommun för sig. I teorin innebär det att vi kan få 26 olika reglementen i vår region. 

Socialdemokraterna i Stockholms län menar att det krävs nationella riktlinjer kring hur Sveriges kommuner ska hantera tiggerifrågan. Redan på Socialdemokraternas kongress 2017 drev vi att frågan ska lösas på nationell nivå.

Problemet är större än att de kommuner som inte inför regleringar får ta ett större ansvar. Det är också en principsak – människor ska behandlas lika oavsett var i landet de befinner sig.

Problemet med fattigdom är större än det mänskliga lidandet och frustrationen. Fattiga, förtvivlade människor är i riskzonen för att bli utnyttjade på olika sätt av kriminella krafter.

Frågan är därför av en ännu mer övergripande karaktär och bör till syvende och sist lösas på EU-nivå, framförallt i de länder där de utsatta människorna har sitt medborgarskap. Men tills lösningar mellan Sverige och andra EU-länder kommit till stånd i tiggerifrågan, behöver vi göra vad vi kan. Och det är inte att införa olika regleringar i olika kommuner. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.