Rut

Facket och Hemfrid: Rut är här för att stanna

Subventionerade hushållstjänsters vara eller inte vara debatteras flitigt, men det är hög tid att lyfta frågan ur ett annat perspektiv: varför är det så viktigt med ordnade relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare på marknaden för hushållstjänster, och hur kan branschen bli så bra som möjligt. Det skriver hushållstjänstföretaget Hemfrid tillsammans med fackförbundet Kommunal.

Fortfarande åtta år efter införandet av rut-avdraget debatteras subventionerade hushållstjänsters vara eller inte vara. Vi i Hemfrid och Kommunal skulle vilja lyfta frågan ur ett annat perspektiv: Varför det är viktigt med ordnade relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare på marknaden för hushållstjänster, och hur branschen blir så bra som möjligt. När många människor antingen använder eller utför rut-tjänster kan diskussionen inte längre stanna vid om skattesubventionen är rätt eller fel.

Hemfrid är den största aktören i branschen, med 1 800 anställda i hela landet varav 1 700 jobbar i människors hem. I företaget finns 40 nationaliteter – 2014 anställdes 800 personer varav 85 procent är födda i ett annat land. För Hemfrid är integration och mångkultur ingen diskussionsfråga, utan en realitet. Att vara ett företag med människor med erfarenhet från många olika länder som talar många olika språk är en tillgång. Mångfald ger styrka. I dagens samhällsdebatt, där migration ofta beskrivs som ett problem, behövs Hemfrid som ett gott exempel på integration. 

Kommunal och Hemfrids arbetsgivarorganisation KFO har sedan lång tid ingått kollektivavtal. För facket är det självklart att organisera så många hushållstjänstarbetare som möjligt och att ge dem så goda löner och arbetsvillkor som det bara går. För branschen är kollektivavtal en hygienfaktor. 

Personer som utför hushållsnära tjänster är i särskilt stort behov av schyssta arbetsvillkor eftersom de jobbar i människors hem. Det ligger en stor trygghet i att ha de försäkringar, avtalspensioner och säkerhetsmekanismer som följer med ett kollektivavtal. Ansvarsfrågan och relationen mellan arbetsgivaren och arbetstagaren måste vara tydlig – även för kundernas skull så att tjänsterna kan utföras på ett så bra sätt som möjligt.

Sedan skattereduktionen infördes har 17 000 företag startats i branschen. De senaste åren har det blivit allt vanligare med förmedlingsportaler, som inte anställer personal utan bara förmedlar kontakt mellan kunder och f-skattande utförare. Här hamnar både utföraren och kunden i en osäker situation. Hushållstjänsten kanske är billigare, men säkerhetsmekanismerna saknas. Varken fack eller arbetsgivare ser till att lagar och regler följs. En grundläggande insikt för kunderna måste vara att rut-tjänster inte kan vara hur billiga som helst. Professionalism har i denna bransch, liksom i alla andra branscher, ett anständigt pris.

Professionalismen inom hushållstjänstbranschen bygger inte minst på att personalen får möjlighet till yrkesutveckling. Att städa och utföra andra hushållstjänster är företaget Hemfrid en profession och ett hantverk. Något som kräver kunskap för att utföras bra. Ur ett fackligt perspektiv är yrkesutveckling viktig, eftersom den ger individen ett utvecklande arbetsliv med möjlighet till högre lön.

Inom Hemfridsakademien får personalen introduktionsutbildning och vidareutbildning. Hemfrid har även börjat med utbildning i bransch- och yrkessvenska. Det är uppskattat av många medarbetare som ofta läser SFI på halvtid och jobbar på halvtid. Medarbetare kan avancera inom företaget med hjälp av vidareutbildning. Den som börjar som hemfridare kan fortsätta till teamledare och områdeschef – eller börja jobba med till exempel personalfrågor och sälj.

Arbetsgivarorganisationen KFO och facket Kommunal samverkar dessutom för att kunna börja utfärda yrkesbevis för utförare av hushållstjänster. Yrkesbevis är viktiga för att garantera yrkesutveckling, för att ge arbetstagarna papper på sina meriter och för att stärka stoltheten inom yrket.

Vi berättar allt detta för att lyfta en yrkesgrupp som många debatterar – men tyvärr utan att diskutera hur existerande tjänster och arbetsvillkor ska bli bättre. Åtta år efter införandet av rut-avdrag är det hög tid att behandla branschen som en realitet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.