Rösträttsreform måste testas på rätt sätt

I början av året kom Demokratiutredningens betänkande. Ett av utredningens förslag, som fick stor uppmärksamhet, var sänkt rösträttsålder i kommunalvalen 2018 och 2022 för kommuner som ansökt om att få testa detta. 

Demokratiutredningen vill framför allt undersöka om rösträtt från 16-års ålder leder till högre valdeltagande och fler unga med förtroendeuppdrag. Vi är positiva till att utredningen tydligt anger vilka mål som reformen syftar till att uppnå. 

Men för att kunna avgöra politiska reformers effekter behöver vi kunna särskilja effekten av reformen från andra faktorer som kan påverka utfallet. Det kan finnas många anledningar till att kommuner väljer att delta eller inte delta i en sådan försöksverksamhet som Demokratiutredningen föreslår, vilket försvårar jämförelser. 

Om urvalet sker genom självselektion, det vill säga att kommunerna själva väljer att delta, går det inte att dra några tillförlitliga slutsatser om reformens effekter.

Exempelvis kan det vara så att kommuner som styrs av partier som i allmänhet har en mer positiv inställning till sänkt rösträttsålder, och som därför har högre sannolikhet att ansöka om att delta, också skiljer sig från andra kommuner med avseende på befolkningens sammansättning. Vi riskerar därför att kasta tid och pengar i sjön på ett försök som inte ger någon ny kunskap i frågan.

Genom att istället låta slumpen avgöra vilka kommuner som ska genomföra försök med rösträtt för sextonåringar kommer man runt problemet med att olika kommuner – med olika förutsättningar – har olika intresse av att delta i studien. 

Vi har sett flera exempel på denna form av resonemang vid tidigare utredningar, till exempel i samband med förslaget om betyg från årskurs 4. Genom att inte använda slumpen utan istället låta skolor välja själva om de vill delta eller inte missas möjligheten att utvärdera reformen. 

Vi vill inte att utvärderingen av en så viktig fråga som rösträtt från 16 år ska drabbas av samma problem. Vi hoppas på ett försök med rösträtt för 16-åringar med en riktig utvärdering och i en sådan utredning måste slumpen användas istället för att kommunerna själva väljer om de vill delta.

Fotnot: Nätverket för evidensbaserad policy är ett nätverk av forskare, studenter och andra entusiaster som arbetar för att göra politiska beslut mer evidensbaserade. Målet med nätverket är att se till att alla politiska beslut fattas på basis av tillräcklig evidens. Mer precist vill vi att det vid varje politiskt beslut ges tillräcklig evidens för att de medel som man föreslår är det mest effektiva sättet att nå det mål man har med beslutet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.