Debatt
Sjukvård
19 maj 2014 kl 05:30

Denna artikel publicerades för 6 år sedan

Rödgrön politik gör kort sjukfrånvaro lång - igen

Att börja experimentera med ersättningsnivåer, tidsgränser och rehabilitering är en riskabel politik när den korta sjukfrånvaron nu ökar på nytt. Om oppositionen får möjlighet att dra bort sprintarna ur sjukförsäkringen hotar den korta sjukfrånvaron att förlängas kraftigt en gång till.

Det här är en opinionstext

Ulf Kristersson
ekonomisk-politisk talesperson (M)

Den allra största utmaningen som Alliansregeringen mötte när vi för drygt sju år sedan övertog regeringsansvaret var ett växande socialt utanförskap, ett utanförskap som hotade enskilda människor att slås ut för gott, men också hela grunden för den svenska välfärdsmodellen.

År 2006 levde var femte svensk i arbetsför ålder på sociala ersättningar, totalt över en miljon människor. Många levde i ofrivillig passivitet. Svartarbete var utbrett. Som mest, år 2005, hade Sverige 550 000 förtidspensionärer och samma år förtidspensionerades 73 000 svenskar. Allt detta var mindre än tio år sedan och det var inte hållbart, varken ekonomiskt eller mänskligt.

Mycket har hänt sedan dess. De långa sjukfallen har blivit färre och utanförskapet har minskat från över 20 till 14,6 procent. Men det finns en oroande utveckling av den korta sjukfrånvaron. Den ligger i dag på en europeisk snittnivå, men ökar både i Sverige och internationellt.

Regeringen har sjösatt flera olika initiativ för att förstå både de bakomliggande orsakerna och hur väl sjukförsäkringen fungerar när ohälsan förändras. Men för att få en ännu bättre bild av verkligheten så har jag under våren och vintern träffat fackförbund och arbetsgivare för de sju yrkeskategorier med högst sjukfrånvaro, räknat i antal sjukfrånvarodagar under 2012.

Jag har haft samtal med företrädare för SKL, Kommunal, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Svensk Handel, Handels, Fastigo, Fastighets, Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Transportgruppen och Transport.

Utgångspunkten var att få ytterligare kunskaper hur sjukfrånvaron ser ut bland medlemmar i fackförbunden, bland medlemsföretagen och hur det påverkat verksamheten. Jag ville också få information om hur man arbetar med att förebygga och möta ökad korttidssjukfrånvaro, och om det fanns något som vi kunde bidra med från politikens område.

Jag möter ett stort engagemang och intresse och det finns en stor vilja bland alla parter att bidra med förbättringar för att minska den korta sjukfrånvaron. Samtidigt är vi överens om att det inte finns några enkla förklaringar till varför den korta sjukfrånvaron ökar, och heller inga enkla lösningar. De utmaningar som finns i företag och i samhället idag, fanns också i ungefär samma utsträckning när den korta sjukfrånvaron minskade kraftigt mellan 2002 och 2010.

Därför är det fortsatt viktigt att hålla ett öga på den korta sjukfrånvaron, så att de nya fallen i dag inte blir långa sjukfall i morgon.

Det är också minst lika viktigt att ha en omsorgsfull och ansvarsfull välfärdspolitik.
Välfärd börjar med arbete och företagande. Bara så kan de allra flesta både stå på egna ben och samtidigt bidra med skatteinkomster till det gemensamma.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 19 maj 2014 kl 05:30
Uppdaterad: 23 maj 2014 kl 09:36

Skribent

Ulf Kristersson
ekonomisk-politisk talesperson (M)