Debatt
SFI
23 mars 2016 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Riv barriärerna mellan sfi och arbetslivet

Svenska för invandrare, yrkesutbildningarna och arbetslivet måste börja samarbeta om vi ska kunna möta de stora utmaningar som den stora flyktingströmmen medför. Dessutom behöver vi ompröva våra attityder. Vi har alla ett ansvar att stötta de nyanländas språkutveckling.

Det här är en opinionstext

De senaste veckorna har debattsidorna varit fyllda med utspel om vad som krävs för att nyanlända ska kunna komma in i det svenska samhället. Bland annat vill Svenskt Näringsliv, Liberalerna och Centerpartiet sänka ingångslönerna för att minska trösklarna till arbetslivet.

Men det krävs mer än jobb för att komma in i det svenska samhället och lära sig det nya språket. Ett talande exempel är plast- och metallindustrin i Gnosjötrakten. Här sattes arbetslag ihop efter nationalitet och kommunikationen mellan dem och de svensktalande begränsade sig till enkla artighetsfraser.

Karin Sandwall är föreståndare vid Nationellt centrum för andraspråk. Hon har i en forskningsstudie analyserat interaktionen mellan sfi-studenter och deras handledare och arbetskamrater under en arbetsplats- och språkpraktik. Praktikanterna pratade själva i genomsnitt mellan 30 sekunder och 2 minuter om dagen med sin handledare och sina arbetskamrater. Ofta bestod dialogerna om arbetet av korta instruktioner som till exempel: ”Lägg den där” eller ”Okej”.

Varken praktik eller arbete leder alltså automatiskt till språkutveckling. För det krävs en genomtänkt struktur för lärandet och ett tätare samarbete mellan sfi, yrkesutbildningen och arbetsplatserna.

Det här blev mycket tydligt på Serafens vård- och omsorgsboende i Stockholm när man skulle utveckla verksamheten. Kvalitén på dokumentationen behövde förbättras, ett nytt avvikelsesystem skulle införas och all personal förväntades ta en aktiv roll som kontaktpersoner. När högre krav ställdes på undersköterskor och vårdbiträden blev språkbristen och kunskapsluckorna uppenbara.

Serafen inledde ett samarbete med vuxenutbildning och sfi. I fokus stod arbetsplatsens utvecklingsbehov. Utgångspunkten var deltagarnas språk- och yrkeskunskaper. Samtidigt utbildades språkombud och reflektionsledare som kunde ge stöd i den dagliga verksamheten. Serafen förändrade också sina mötesformer för att alla skulle bli delaktiga.

Stödstrukturerna och de nya arbetssätten är nu del av den ordinarie verksamheten och enligt stadsdelsnämnden utvecklas kvalitén kontinuerligt. Brukarundersökningar, personalenkäter, individuppföljningar och efterlevnaden av rutiner visar alla på en konstant förbättring.

Inom Stockholmsregionen finns många likande erfarenheter av lyckade projekt inom vård och omsorg. Och metoderna har nu spridit sig till Spanien, Tyskland, England, Belgien och Polen.

Föreningen Vård- och omsorgscollege är en samverkansform mellan arbetsliv och utbildning. Föreningen arbetar för en arbetslivsanpassad och attraktiv vård- och omsorgsutbildning.

VO-college har nyligen utbildat 21 språkombudsutbildare som sin i sin tur ska utbilda språkombud i 10 regioner. Ombuden ska ge språkstöd till dem som behöver det, men också bidra till att öka den språkliga medvetenheten på arbetsplatserna. Språkombuden kan underlätta när nyanlända nu via snabbspår ska komma in på arbetsplatserna.

Slutligen ett exempel från andra branscher. I Stockholms län kan nyanlända studera på yrkes-sfi i nära kontakt med arbetslivet. Bland samarbetsparterna finns Karolinska institutet, Astrazeneca, KTH samt Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd.

På yrkes-sfi kan nyanlända läkare, ingenjörer, IT-utvecklare, pedagoger, hantverkare, lastbilschaufförer, jurister och ekonomer läsa sfi samtidigt som de få en insikt i specifikt svenska förhållanden inom yrket. Utbildningen ger inte bara jobb utan också rätt jobb.

Inom forskningen finns stora kunskaper om vilka metoder som främjar vuxnas lärande av ett andraspråk. Det finns också erfarenheter av hur vi kan underlätta för nyanlända att komma in i det svenska arbetslivet. Nu är det dags att skapa rätt politiska förutsättningar och undanröja strukturella hinder.

Men vi får inte heller glömma att det även handlar om attityder. Såväl chefers som medarbetares stöd är avgörande för individernas och arbetsplatsens språkutveckling.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.