New public management Hela debatten

Risken med nidbild av New Public Management

Onyanserad NPM-kritik kan leda till ineffektivitet, skriver Henrik Borg och Karin Gudmundsson, expertrådgivare inom styrning av offentlig verksamhet.

REPLIK. Hur bra är New Public Management? Jens Stilhoff Sörensen, forskare vid Göteborgs universitet, kritiserar i en debattartikel New Public Management som en ”människofientlig utvärderingskultur”.

Sörensens kritik är onyanserad och riskerar leda till att bra metoder för att effektivisera offentlig sektor väljs bort. Det försämrar inte bara för medarbetare. Det fördyrar också verksamheten och ger skattebetalarna mindre service för pengarna.

Debatten om New Public Management (NPM) är känslofylld, såväl inom politiken som inom akademin. En stor del av kritiken beskriver NPM som en administrativ börda där konsulter i armkrok med politiken går samman i en vilja att mäta allt, i stället för att mäta klokt vilket går ut över medarbetarnas autonomi och arbetsglädje.

Problemet är att NPM har blivit ett samlingsnamn för allt man tycker är dåligt: byråkratiska styrmodeller som införs ovanifrån och präglas av mycket mätning. Så länge allt som är dåligt kallas NPM, är det konstigt om någon alls betraktar det som önskvärt. 

Men man måste skilja på olika strömningar inom NPM. Den tradition som Stilhoff Sörensen kritiserar brukar kallas “Command and control” och kan sägas representera en mer “ekonomistisk” eller byråkratisk form av styrning med fokus på konstant uppföljning av det som enkelt låter sig mätas och med införande av marknadslogik på områden som inte kan förstås enbart i företagsekonomiska termer.

Men det finns också andra idétraditioner, till exempel det så kallade “systemsynsättet”, där så mycket som möjligt av styrningen delegeras till de personer som kan arbetet bäst; sjuksköterskor, läkare, lärare och handläggare. 

NPM är alltså inte en sammanhållen styrningsfilosofi, utan ett samlingsbegrepp. Filosofiernas gemensamma drag är att de uppstod i slutet av 1980-talet som svar på hur man kunde professionalisera styrningen av offentlig sektor. Vid tiden hade svensk förvaltning svårt att redovisa vilken effekt skattemedel fick, och många myndigheter och offentliga tjänsteförvaltningar led av sviktande förtroende. 

Jämför bilden av Skatteverket för 25 år sedan med bilden av Skatteverket i dag. Från att ha varit en sträng och kontrollerande “skattepolis” till en modern och tjänsteinriktad myndighet som möter alla medborgare utifrån övertygelsen att de vill göra rätt för sig. Denna omsvängning hade inte varit möjlig om myndigheten inte hade tagit till sig idéer med bas i NPM. 

Visst finns det exempel där myndigheter har försökt införa en marknadslogik i organisationer där väsentliga förutsättningar för sådan styrning saknas, men det hindrar inte att offentlig sektor behöver mer av rätt sorts utvärdering. Kontrollerna måste bara utformas så att de stöder huvudsyftet med verksamheten – inte motverkar det. Detta innebär till exempel att uppföljningar inriktas mindre på kontroll och mer på att skapa förutsättningar för ett handlingskraftigt införande av förbättringsförslag från de som känner verksamheten bäst. 

Flera av landets viktigaste myndigheter har på detta sätt under senare år gått mot en mer modern och effektiv styrning. Förutom Skatteverket kan exempelvis Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten och CSN nämnas. Automatiseringar, E-tjänster och processeffektiviseringar har gett kortade handläggningstider, ökad kund- och medarbetarnöjdhet och minskade kostnader.

Myndigheter behöver kunna visa – och själva veta – att man använder tilldelade medel effektivt och att de insatser man gör leder till rätt resultat. Det vore olyckligt om den utvecklingen undergrävs på grund av onyanserad kritik mot NPM.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.