Debatt
Skolledare
3 februari 2017 kl 11:19

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Risk för kris när lärare tjänar mer än rektorer

Ny lönestatistik visar att lärarnas löner kommer ikapp och till och med går om skolledarlönerna. Hur ska vi kunna locka rätt personer att bli skolledare när ansvarsavståndet minskar mellan chefer och deras underställda? Nu behövs ytterligare satsningar för att säkra rekryteringen av skickliga skolledare.

Det här är en opinionstext

Matz Nilsson
förbundsordförande Sveriges Skolledarförbund

Sveriges Skolledarförbund publicerar ny lönestatistik för 5 000 chefer och ledare i förskola, skola och vuxenutbildning. Den visar att medlemmarnas löner har höjts med i snitt 4,7 procent under 2016, vilket är ungefär samma som tidigare år.

Det är en god löneutveckling men visar samtidigt att regeringens tremiljarderssatsning på lärarlönerna inte kommit skolledarna till del, trots att regeringen öppnade för det. Utfallet hade behövt vara högre än 2016 för att skolans lönestruktur skulle vara intakt.

Satsningen på höjda lärarlöner var välkommen och tyvärr nödvändig. Det är viktigt för ett samhälle att läraryrket har hög status och förmåga att locka ungdomar med goda studieresultat och höga yrkesmässiga ambitioner. Tyvärr har dock satsningens avsaknad av helhetsperspektiv fått bieffekter som inte kan ha varit avsedda och som vi varnade för.

Våra siffror visar att det så kallade ansvarsavståndet mellan lärarna och deras chefer, skolledarna, har minskat drastiskt. På vissa håll har det till och med försvunnit. Skolledare kan ha lägre lön än sina underställda lärare. I vilken annan bransch tjänar chefer mindre än sina underställda?

Att vara skolledare är något annat än att vara lärare. Som skolledare har du ett långtgående ansvar för att alla barn och elever vid din enhet får den utbildning de har rätt till. Du har dessutom stor påverkan på lärarnas arbetsglädje och professionella utveckling. Även ansvaret för att arbetsmiljön för lärare och elever är trygg och säker vilar på skolledarens axlar.

Vi måste ställa oss frågan vilka effekterna blir när lärare med ledaregenskaper väljer bort skolledarkarriären därför att den inte upplevs som tillräckligt attraktiv. Det är precis det som håller på att hända nu. Jag förväntar mig att såväl arbetsgivarna som regeringen tar sin del av ansvaret för att vända utvecklingen.

Vår löneenkät visar att hälften av våra medlemmar arbetar över varje dag, var femte skolledare arbetar mer än 10 timmars övertid i veckan. Det är inte hållbart för individen i längden och ger inte bra förutsättningar för att vara den energigivande förändringsledare som skolledaren förväntas vara.

Tre femtedelar av rektorerna i kommunal och privat sektor har fler än 31 direkt underställda medarbetare och var tredje rektor har över 41. En stor organisation innebär i de allra flesta fall även många elev- och föräldrakontakter för skolledarna. Antalet underställda påverkar den tid rektor har att lägga på utvecklingsarbete. Ju större personalgrupp desto mer administrativt tungt tenderar rektorsuppdraget att bli.

Försvinner nu de lönemässiga incitamenten att välja skolledarbanan står vi sannolikt inför en akut ledarkris. Lärarlönesatsningen måste följas upp med en motsvarande översyn av skolledarnas löner.

Jag får ofta höra att jag ska vänta och se om inte problemen löser sig av sig själva över tid. Tvärtom är det ganska bråttom.

Ska vi klara den utmaning som ligger i att ge det stora antalet nyanlända ungdomar en fast utbildningsgrund att stå på och samtidigt förstärka och fördjupa utvecklingsarbetet mot förbättrade kunskapsresultat måste vi ha skickliga och starkt motiverade skolledare på plats för att leda arbetet. Och för det krävs en aktiv skolledarlönepolitik. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 3 februari 2017 kl 11:19
Uppdaterad: 3 februari 2017 kl 11:35

Skribent

Matz Nilsson
förbundsordförande Sveriges Skolledarförbund