Debatt
Bids
7 oktober 2019 kl 15:23

Risk att sociala problem ignoreras med Bids

Frågan är varför inflytande skulle skapas genom att kommunal planering kapitulerar inför sitt strategiska ansvar, skriver forskarna Johan Pries och Niclas Hell i sin slutreplik. 

Det här är en opinionstext

Den internationella trenden med privatisering av offentliga miljöer, så kallade Business Improvement Districts (BIDs), har nyligen nått Sverige. I årtionden har försök med BID:s i andra länder kantats av kritik från medborgare såväl som forskare. Vår perspektivartikel i Dagens Samhälle 26/9 syftade till att varna beslutsfattare i landets kommunala förvaltningar, nämnder och styrelser för dessa negativa utfall före kostsamma misstag görs.

Svaret från företrädare för BID:s i Stockholm, Göteborg och Malmö i Dagens Samhälle 3/10 avvisar forskningen som alltför teoretisk, men berör knappt något av de argument vi för fram och presenterar få fakta i sak. Istället antyds att vi skulle ställa oss mot gemensamma lösningar på samhällsproblem eller vara kritiska till boendeinflytande. Givetvis är just lokalt inflytande en nyckel för stadsutveckling. Frågan är varför inflytande skulle skapas genom att kommunal planering kapitulerar inför sitt strategiska ansvar och den demokratiska insyn som offentlig styrning innebär sätts på undantag.

Det är glädjande att kommuner samordnar långsiktigt trygghetsarbete med berörda aktörer, och antalet brott i områden som tidigare var mycket utsatta verkar minska.Tyvärr bygger den statistik som hänvisas till i Järva på polisanmälningar, som påverkas av fler faktorer än antal brott, och är varken granskad av forskare eller fristående utredare. Detta belyser väl hur begränsad forskning om svenska BID:s är, och hur lätt halsbrytande slutsatser kan antydas från enskilda datapunkter. Tills dess att oberoende och kritiska forskare systematiskt granskat Sveriges få experiment med BID:s bör beslut fattas utifrån den stora mängd forskning på ämnet som kommer från utlandet och de varningar som där länge riktats mot denna modell. 

I väntan på att ett stabilt kunskapsunderlag tagits fram bör beslutsfattare förhålla sig skeptiska till BID-modellen. Om inte annat bör principen om att offentliga medel ska användas till offentliga satsningar för det allmännas bästa beaktas. Risken är annars att privata intressen strategiskt påverkar denna slags offentliga punktinsatser och flyttar runt sociala problem till nya utanförskapsområden, för att kortsiktigt öka värdet på sin fastighetsportfölj. BID-modellen innebär i grund och botten inte bara att offentliga medel riskerar att utnyttjas för att berika enskilda aktörer. Det finns också en risk att de bakomliggande orsakerna till sociala problem ignoreras till förmån för begränsade och kortsiktiga lösningar. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.