Debatt
Förskola
29 oktober 2019 kl 05:10

Risk att kommuner svälter ut små fristående förskolor

Vi vill se en mångfald av aktörer i förskolan, både vad gäller storlek och driftsform. Men genom nya pålagor i form av ökade krav och avgifter riskerar de minsta aktörerna att svältas ut samtidigt som det blir svårare för nya aktörer att starta, skriver branschförbundet för fristående förskolor Sefif:s ordförande Elisabeth Thorburn.

Det här är en opinionstext

Sedan 1 januari 2019 gäller nya krav för att få bedriva fristående skolor och förskolor. Dessa krav på ägar- och ledningsprövning grundas i ett riksdagsbeslut i juni 2018, avseende en proposition som byggde på den så kallade Reepalu-utredningen.

Kraven är långtgående och avser tillsyn, kunskap och kompetens hos huvudmannen, granskning av styrelseledamöter, med mera. Skolinspektionen och kommunerna har getts ansvar för genomförandet och de aktörer som granskas kan åläggas avgifter. Regeringen kan meddela närmare föreskrifter.

Branschförbundet för fristående förskolor, Sefif, anser att det är mycket relevant att säkra god kvalitet i förskolan, oavsett huvudman. Däremot ser vi inte att det, utifrån vad riksdagen har beslutat, finns grund för att påföra små och kooperativa förskolor nya avgifter.

Fristående förskolor, särskilt mindre, har redan som det är ofta ett tufft läge. De ekonomiska marginalerna är små, anslagen från kommunen motsvarar i många fall inte löne- och hyresökningstakten och momskompensationen täcker inte alla utgifter.

De nya kraven skulle vara mycket betungande – i synnerhet för mindre aktörer inom förskolan. Krav på ”rätt ekonomiska förutsättningar” för att få tillstånd att driva förskola riskerar att slå ut många små fristående förskolor om de tolkas för hårt. Ansöknings- och tillsynsavgifter blir en ytterligare pålaga på redan ansträngda budgetar i fristående förskolor; i synnerhet för förskolor som drivs utan vinstsyfte där själva grundidén är att det inte ska ackumuleras några ekonomiska överskott.

Detta uppmärksammades också när propositionen för lagen behandlades i riksdagen juni 2018. Riksdagen uttalade med tydlig majoritet att regeringen måste återkomma med närmare föreskrifter för att ”säkerställa att de regler som föreslås inte medför otillbörliga hinder mot att etablera sig och verka på välfärdsområdet, i synnerhet när det gäller små aktörers – såsom kooperativ – möjligheter”. Regeringen har ännu inte, 16 månader efter riksdagsbeslutet, gjort något i frågan.

I de paragrafer i skollagen som ändrats vid årsskiftet anges att kommuner och Skolinspektionen får (inte måste) ta ut avgift för ansökan om godkännande, samt att regeringen får meddela föreskrifter om villkor för godkännande. Lagen kräver alltså inte att avgift ska tas ut vid fristående aktörers ansökan om godkännande att starta eller utöka verksamhet.

Det är mot bakgrund av riksdagens beslut som de mindre och kooperativa förskolornas situation bör tolkas av kommunerna. Kooperativa förskolor bör därför inte påföras nya avgifter, och ägar- och ledningskraven bör tillämpas ytterst restriktivt för kooperativa förskolor, tills regeringen lämnat närmare föreskrifter avseende dessa krav.

Vi vill se en mångfald av aktörer i förskolan, både vad gäller storlek och driftsform. Genom ökade krav och avgifter riskerar de minsta aktörerna att svältas ut, och det blir svårare för nya att starta.

Att det finns valfrihet i förskolan kräver goda villkor även för de minsta aktörerna. Sveriges kommuner måste därför hörsamma riksdagens besked.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.