Medier

Risk att EU underkänner public service-avgift

Regeringen har lovat att utreda nya sätt att finansiera Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio. I dag omfattas inte datorer, surfplattor och mobiler med internetuppkoppling av kravet att betala radio- och tv-avgift, vilket på sikt kan urholka avgiftsbasen. Men att ändra systemet får följdverkningar, konstaterar vi i en ny rapport, skriver Lars Marén och Johan Bobert.

Våra företag har skrivit en rapport där vi definierar ett antal mediepolitiska utmaningar; landsortspressens nedgång och behovet av ett nytt presstöd, regleringen av public service samt villkoren för analog kommersiell radio.

Vi kan se tre grundläggande sätt att ändra avgiftslagen:

  • Den ändras så att det tydligt framgår att även datorer, surfplattor och mobiler med internetuppkoppling är avgiftspliktiga. Sådana regler gäller i Danmark. Konsekvensen blir att så gott som alla måste betala avgift men att en särskild anmälan måste ske och att det krävs en särskild organisation för att kräva in avgiften.
  • Det införs en hushållsavgift utan koppling till apparatinnehav. I Tyskland betalar varje hushåll en fast avgift som gäller för alla som bor i bostaden. Det krävs att någon i hushållet ansvarar för att avgiften betalas.
  • Det blir en individuell avgift utan koppling till apparatinnehav. I Finland betalar alla över 18 år en viss procent av inkomsten upp till vissa belopp. Ett liknande förslag avvisades av den svenska regeringen år 2012. En individuell avgift kan administreras av Skatteverket och kräver ingen särskild organisation.

Men en följdverkning av att förändrar sättet att finansiera public service-företagen, är att EU-kommissionen måste granska om den nya modellen är förenlig med EU:s regler om statsstöd. I grunden är statligt stöd till företag förbjudet, men Kommissionen kan tillåta stöd bland annat till företag som utför allmännyttiga tjänster om ett antal grundregler uppfylls: 

  • Det måste finnas ett tydligt definierat uppdrag i allmänhetens tjänst.
  • Företagen ska tydligt ha tilldelats uppdraget.
  • Det ska finnas en oberoende kontroll av att uppdraget utförs.

Här finns det i dag brister i den svenska regleringen, konstaterar vi. Villkor för programinnehållet framgår av programföretagens sändningstillstånd, men dessa gäller bara för marksänd radio och tv och inte för innehåll som tillhandahålls exempelvis via internet.

Enligt anslagsvillkoren får programföretagen använda tv-avgiftsmedel till kärnverksamhet, vilket är att producera och sända radio- och tv-program, samt kompletterande verksamhet som är att stödja och tillgängliggöra kärnverksamheten. Den kompletterande verksamheten ska utgå från kärnverksamheten och ha en tydlig koppling till denna. Det ska också råda en god balans i omfattningen mellan kärnverksamhet och kompletterande verksamhet.

Programföretagen har emellertid utvidgat definitionen och räknar sedan år 2014 även material som enbart tillhandahålls över internet till kärnverksamheten. Eftersom verksamheten på internet, som tidigare räknades som kompletterande verksamhet, nu betraktas som kärnverksamhet behöver inte bolagen bry sig om de begränsningar som gäller enligt anslagsvillkoren.

Granskningsnämnden för radio och tv har bland annat till uppgift att bedöma om SVT, SR och UR har uppfyllt sina uppdrag. Vid granskningen tar nämnden bara hänsyn till program som omfattas av tillståndsvillkoren, varför public service-uppdraget inte kan uppfyllas genom innehåll som enbart förekommer på internet. Vid sin granskning av public service-redovisningarna för 2014 höll granskningsnämnden inte med om programföretagens nya tolkning av begreppet kärnverksamhet, men godtog den ändå med hänvisning till programföretagens redaktionella självständighet.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att den ändrade definitionen av kärnverksamhet och frånvaron av en skarpare reaktion från granskningsnämnden, innebär att programföretagen i obegränsad omfattning kan använda tv-avgiftsmedel för verksamhet som inte omfattas av tillståndsvillkor och som granskningsnämnden inte räknar till public service-uppdraget. Därmed är ingen av de förutsättningar som ska gälla för EU-kommissionens granskning uppfyllda:

  • Uppdraget är inte tydligt definierat eftersom det inte ens omfattar allt som programföretagen betraktar som kärnverksamhet.
  • Programföretagen har inte uttryckligen tilldelats uppdraget eftersom företagen själva har upphävt de begränsningar som enligt ordalydelsen gällde för verksamhet på internet.
  • Det finns ingen effektiv och oberoende kontroll eftersom granskningsnämnden saknar sanktionsmöjligheter och böjer sig för programföretagens mening även när den själv är av annan uppfattning.

För att EU-kommissionen ska kunna godkänna en ny finansieringsmodell krävs enligt vår rapport att sättet att styra de offentligfinansierade radio- och tv-företagen ändras. Detta blir en uppgift för den kommande public service-utredningen. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.