”Risk att bibliotekens verksamhet urvattnas”

Från och med den 1 januari 2019 drivs Nackas biblioteksverksamhet helt i privat regi. Intresse för liknande lösningar finns i flera andra kommuner. DIK tar inte ställning till om det ska vara kommunen, personalkooperativ eller privata bolag som driver våra folkbibliotek, men vi värnar starkt om bibliotekens demokratiska uppdrag och om bibliotekariernas vardag på jobbet.

Det är svårt att hitta enkla och tydliga parametrar för att mäta folkbibliotekens framgångsfaktorer. Antal besökare och utlån är två relevanta faktorer, men de ger en högst oklar helhetsbild av det biblioteken faktiskt bidrar med i samhället. Och de säger inget om hur väl biblioteken når sina, av bibliotekslagen, prioriterade målgrupper: personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer med annat modersmål än svenska.

Förtroendet för folkbiblioteken är högt, det visar mätningar från SOM-insitutet, men hur mäter vi de värden som inte lika lätt reduceras ner till en enkel siffra i en tabell? Till exempel, barns språkutveckling, bättre läsförståelse, fri åsiktsbildning och höjd generell bildningsnivå?

Dessa frågor är naturligtvis alltid relevanta, men när privata aktörer kommer in i bilden ökar risken för att man fokuserar på det som är lätt att mäta för att visa på framgång och helt eller delvis tappar bort de andra delarna som är så viktiga för det grundläggande demokratiuppdraget. Här ser DIK därför en uppenbar risk att man nedprioriterar behovet av den specialkompetens som utbildade bibliotekarier berikar biblioteken med.

Om fler kommuner väljer att gå samma väg som Nacka kommun, så måste vi också hitta bättre verktyg för att mäta folkbibliotekens verksamhet och påverkan på samhället. Utan dessa går det inte att på ett tillfredställande sätt följa upp verksamheten och tillgodose fortsatt god kvalitet. Vi riskerar då att få en urvattnad biblioteksverksamhet, med få utbildade bibliotekarier och ett bristande demokratifokus.

Hans Peters, ordförande i Nackas Kulturnämnd, tror att privatiseringen kommer att ta biblioteksverksamheten till nya höjder. Som exempel nämner han kulturaftnar med inbjudna författare som ett möjligt positivt resultat av privatiseringen. Han blottar därmed en galopperande okunskap om vad som sedan årtionden redan pågår innanför folkbibliotekens portar och om den specialkompetens som de bibliotekarier som jobbar där besitter. Det duger inte.

Om våra folkbibliotek ska läggas ut på entreprenad, så måste det ske på tydliga premisser. Kommunen är fortfarande huvudman och måste aktivt axla sitt ansvar och tillgodose att:

• Beslutet om privatisering grundas med god kunskap om hur biblioteksverksamheten redan i dag fungerar i kommunen.
• Det finns ett gott upphandlingsunderlag.
• Bibliotekslagen följs och att det demokratiska uppdraget uppfylls i alla sina delar.
• Biblioteken bemannas med välutbildad och kompetent personal, så att kvaliteten på tjänsterna både kan upprätthållas och utvecklas vidare i en digital värld.
• Trygga anställningsförhållanden och god arbetsmiljö säkerställs.

Ett modernt och dynamiskt bibliotek kan drivas på olika sätt, men tappa aldrig bort bibliotekens grundläggande demokratiska uppdrag och de som varje dag värnar det – de utbildande bibliotekarierna – i processen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.