Debatt
Alliansen
19 januari 2017 kl 12:33

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Rikta misstroendeförklaring mot regeringen nu

Moderaterna öppnar för att söka stöd för sin politik i enskilda frågor ”hos alla riksdagspartier”. Själv skrev jag i juni att Alliansen ska undvika ett regeringssamarbete med Sverigedemokraterna, men vara beredd att göra upp i riksdagens utskott - Moderaterna verkar nu vara inne på samma linje, skriver Lars Adaktusson (KD).

Det här är en opinionstext

Att Anna Kinberg Batra och Moderaterna nu öppnar upp för att fälla regeringen är goda nyheter för Sverige. Hittills har det endast varit Kristdemokraterna som drivit denna linje, partiledaren Ebba Bush Thor signalerade en vilja att fälla regeringen redan i april förra året.  

Själv skrev jag i juni på DN-debatt att utvecklingen i Sverige går åt fel håll, att löftesbrott och inkompetens präglar regeringsarbetet och att det därför är nödvändigt med ett skifte vid makten. Att sträva efter en gemensam alliansbudget i vår är därför logiskt och riktigt, å andra sidan talar mycket för att allianspartierna redan nu bör rikta en misstroendeförklaring mot vänsterregeringen. 

En invändning i sammanhanget är självfallet att Alliansen i så fall kommer att få administrera en rödgrön budget under våren. Mot detta står dock möjligheten att omgående kunna ändra kurs för den svenska utrikespolitiken och att förutsättningarna för budgetarbetet kraftigt förbättras med tillgång till de resurser och den kompetens som finansdepartementet förfogar över. Ett tredje och avgörande skäl för en misstroendeförklaring är att Alliansen redan nu låtit vänsterregeringen sitta kvar alldeles för länge och att Sverige behöver en ny politisk kurs snarast möjligt. 

Moderaterna öppnar för att söka stöd för sin politik i enskilda frågor ”hos alla riksdagspartier”. Själv skrev jag i juni att alliansen ska undvika ett regeringssamarbete med Sverigedemokraterna, men vara beredd att göra upp i riksdagens utskott - Moderaterna verkar nu vara inne på samma linje. 

Att en alliansbudget till våren skulle få stöd av i riksdagen utan förhandlingar med Sverigedemokraterna är sannolikt. Men att hoppas på stöd av ett riksdagsparti utan att vara beredd att diskutera i riksdagens utskott är knappast en hållbar plan långsiktigt. 

Svenska folket förtjänar nu en uppriktig dialog om detta, om hur Alliansen ska kunna bilda regering och sedan sitta kvar i mer än ett år. I grunden handlar detta om den framtida utvecklingen för Sverige och hur nödvändiga reformer ska genomföras. 

Alliansens förhoppning i början av mandatperioden var att väljarna skulle acceptera att våra fyra partier undvek att göra allt i sin makt för att genomdriva den borgerliga politik vi gått till val på - så blev inte fallet. Istället är sannolikheten hög för att väljarna i valet 2018 bestraffar Alliansen för fyra år av passivitet.  

Att Kristdemokraterna och Moderaterna vill ha en ny regering ger förhoppningar om ett återvunnet förtroende från väljarna. Men ett maktskifte kräver en enig allians. Det vilar därmed ett tungt ansvar på Centern och Liberalerna. Även om Annie Lööf i dagsläget säger nej till en gemensam alliansbudget i vår är det hennes partimedlemmar och sympatisörer som avgör. Vill de ha en borgerlig statsminister, eller accepterar de att Stefan Löfven sitter kvar de kommande åren?

Att opponera utan att själv vara beredd att ta ansvar är inte hållbart i längden. Utan att använda de parlamentariska verktyg som finns för att ersätta regeringen Löfven undergrävs tilltron till det borgerliga regeringsalternativet. Allianspartierna blir medansvariga till den politik som just nu leder Sverige i fel riktning.

Det är hög tid för en ny kurs och en politik för tillit, förtroende och optimism. Sverige behöver en regering som står fri från socialism och direkt inflytande från ett tidigare kommunistparti.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.