Flyktingar till kommunerna Hela debatten

Rika kommuners flyktingnej måste få konsekvenser

Täby och Ekerö har beslutat att inte vara en del av det svenska flyktingmottagandet. De vill överlämna sitt åtagande till andra – men tar gärna emot fördelarna av att vara en del av Stockholmsregionen. Det måste få konsekvenser. Om Sverige ska bryta segregationen måste landets rikaste kommuner blir en del av den stabila ansvarstagande basen.

Vårt land behöver bryta segregationen. Det första steget är att nyanlända kommer in i det svenska samhället, lär sig svenska och kommer ut i arbete. Därför behövs ett mottagande där hela Sverige hjälps åt.

I decennier har flyktingmottagandet fördelats ojämnt över Sverige. De fattigaste delarna har fått ta ett oproportionerligt stort ansvar medan de rikaste delarna av vårt land knappt varit en del av flyktingmottagandet. Med de fattigaste delarna menar jag storstädernas miljonprogramsområden, där flyktingar som väljer ebo i huvudsak hamnar, och landsbygdskommuner med låg medelinkomst där många anläggningsboenden är placerade. 

Det görs fantastiska insatser på många av de platser som tar emot men i grunden räcker inte det. Ett land där de rikaste delarna av landet väljer att isolera sig från samhällsutmaningarna kommer aldrig klara att hålla ihop. Särskilt inte när de rikaste delarna också försöker aspirera på att vara ledarsamhällen, platser där samhällseliten i form av chefer och direktörer bosätter sig. Ska man vara ett ledarsamhälle måste man också i praktisk handling vara med och ta ledarskap för landets utmaningar. 

Detta påverkar hela Sverige. Vi har nu flera fattiga bostadsområden i Sverige där arbetslösheten är hög liksom trångboddheten medan utbildningsnivån är låg. Dit söker sig många asylsökanden från första dagen i Sverige för att bli inneboende hos någon eller för att flytta i förfärliga svarta hyreskaruseller som vuxit fram på grund av den så kallade ebo-lagen.  Det är en okontrollerad del av flyktingmottagandet och efter 20 år med ebo har dessa samhället förändrats i grunden och blir till viss del parallella samhällen. Ingen kommun, varken Täby eller Ekerö eller någon annan, tjänar på att vi tillåter parallella samhällen att växa fram i vårt land.

Sverige har nu äntligen brett och blocköverskridande fattat beslut om en anvisningslag där alla kommuner ska vara med och ta emot flyktingar.  Många kommuner gör enorma insatser för att klara av sina åtaganden.  Man upplåter lägenheter i allmännyttan (om man har en sådan), det byggs tillfälliga boenden som modulbostäder som kan byggas snabbt och man ser över och bygger om kommunala fastigheter. Man gör det för att det behövs. Det är bra för den egna kommunen och för landet att så många nyanlända som möjligt får en så bra start som möjligt. Dessa kommuner utgör den stabila ansvarstagande basen för att säkra att vårt land får en fungerande integration.

Nu har Täby och Ekerö beslutat att försöka att inte vara en del av det svenska flyktingmottagandet. De vill överlämna sitt åtagande till andra. Det måste få konsekvenser. Täby och Ekerö tar gärna emot fördelarna av att vara en del av Stockholmsregionen i form av att få del av stora investeringar i Förbifart Stockholm och i Roslagsbanan. Det hade knappast funnits rikedomar i dessa kommuner utan exportindustrin i Sverige som finns i kommuner som Södertälje. 

Men är man en del av en region – av ett land – kan man inte bara skörda frukterna, man måste också dela på ansträngningarna. Men rika kommuner i Sveriges mest dynamiska region smiter undan. Har man inte det politiska ledarskap som krävs för att klara av det som är svårt? 

Betydligt mindre kommuner som Norberg och Laxå tar ett mycket större ansvar än vad som Ekerö och Täby nu backar från. Vi är inne på en farlig väg.  Sverige måste bryta segregationen och en del av det måste vara att Sveriges rikaste kommuner blir en del av den stabila ansvarstagande basen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.