Utjämningssystemet Hela debatten

”Rika kommuner okunniga om utjämningen”

Det kommunala utjämningsysstemet är åter uppe till debatt. De rikaste kommunerna oroar sig över att de får behålla för lite av "sina" pengar, vilket påstås drabba företagen. Visst, systemet har sina brister - men är ett sätt att hålla ihop landet. Och de där med "sina" pengar kan starkt ifrågasättas, skriver Britta Flinkfeldt (S), kommunalråd Arjeplog. 

Jag lägger ganska mycket energi på att förklara och försvara det kommunala skatteutjämningssystemet. Många av invånarna i min hemkommun – ja i de norrländska kommunerna överhuvudtaget – är milt sagt förtretade över att ersättningen för de av Sveriges naturresurser som finns i vår del av landet går vår näsa förbi.

Man pekar mot Norge och hur man där hanterar avkastning av alla de små vattenkraftverk som finns – hur den avkastningen hamnar i de norska kommunernas kassa. Man pekar mot Australien och mumlar om ”procent på gruvnäringens vinster” och menar samma sak – varför hamnar så liten del hos oss?

Och jag går igång! Varför? Varför håller jag inte bara med och startar upp ett lobbyarbete som syftar till att mer pengar ska hamna i kommunernas skattkistor? Mer pengar som ska ge mer välfärd. Och varför blir jag så ilsken när jag ser annonser för tisdagens riksdagsseminarium om hur skatteutjämningen drabbar jobb och tillväxt?

Naturligtvis vill jag tro att det handlar om okunskap. Och att det är därför mitt engagemang istället vänds till att vilja förklara hur systemet är byggt.

Jag är inte så naiv som man i hastigheten kan tro. Naturligtvis fattar jag att diskussionen handlar om ”mitt och ditt”. Och det är väl just det som gör att jag går igång. Jag är uppvuxen och fostrad med solidaritet som basföda. Vi skulle kunna ha det så att jag har och du har inte. Men jag mår totalt sett bättre om du har också. Det finns till och med ett Nobelpris som hyllar teorin om att det sammanlagda utfallet blir bättre om fler delar än om en vinner och resten förlorar.

Min utgångspunkt är att jag vill att du ska ha möjlighet att styra ditt eget liv. Om du sen väljer att göra det eller inte är ditt beslut. Men i min politiska gärning vill jag vara med och sudda ut strukturer som gör att människor med olika förutsättningar inte har möjlighet att lyckas lika bra. Och detsamma gäller Sveriges kommuner.

Nog är det väl ändå själva fan (ursäkta franskan) att systemet för kommunalekonomisk utjämning ständigt ska ifrågasättas och debatteras, inte utifrån att det bör förbättras, utan för att de rikaste kommunerna anser att de få behålla för lite av sina pengar?

Sina pengar? Var god se ovan i stycket som handlar om varifrån pengarna kommer! Bara det årliga förädlingsvärdet av malmproduktionen i Sverige är större än hela infrastrukturanslaget 2014-2025. HELA anslaget. För TOLV år.

Senaste påhoppet handlade om att skatteutjämningen leder till att kommuner avstår att förbättra villkoren för företagen. Så med andra ord: Arjeplogs Kommun, som tar emot cirka 50 miljoner kronor varje år ur ett behovsstyrt finurligt system baserat på demografi, skulle alltså ha mage att luta sig tillbaka med alla sina pengar och strunta i att försöka jämna vägen för näringslivets utveckling?

Man baxnar!

Och sen tar jag ett djupt andetag. Och så börjar jag om: det kommunala skatteutjämningssystemet är ett sätt att ge varje invånare möjlighet att bo i en kommun med rimliga förutsättningar att klara välfärden. Systemet har sina brister, det är jag den första att medge, men varje kommun ska också själv fördela sin budget klokt och med försiktighet och utifrån sina prioriteringar. Det är så vi håller ihop landet.

Den ena kommunen ställs inte mot den andra som Rik och Fattig på det sätt som skulle ske om vi skrotade systemet och lät var och en klara sig själv på sina meriter. Arjeplog har alla förutsättningar att tillhöra de Rika – med alla våra tillgångar. Vi börjar med att ta betalt för vattnet. Och Malmfälten kommer att klara sig utmärkt!

Några statliga bidrag till några nya tunnelbanelinjer eller tågspår som bara ska serva människor är det dock slut med!

Eller var det inte så man tänkte? När man ville HA?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.