Ensamkommande

Resurserna går, men felfinnandet består

Hösten 2015 aviserade Inspektionen för vård och omsorg viss lättnad i tillsynen på HVB-hem med anledning av flyktingkrisen. Nu återgår inspektionen till normalläge – samtidigt som staten drastiskt kapar i ersättningarna som kommunerna får för mottagandet av ensamkommande. Att den ena handen inom staten inte verkar veta vad den andra gör riskerar leda till en urholkning av förtroende bland kommunerna, skriver två kommunala chefer.

I Dagens Samhälle den 13 oktober lyfter forskningsledaren och författaren Mats Alvesson en mycket viktig fråga. Den handlar om hur vi i kommunal verksamhet förhåller oss till tillsynsmyndigheter och på vilket sätt rätt saker tillsynas, det vill säga – hur arbetet verkligen bedrivs. 

Vi vill belysa ett exempel från vardagen. Från 1 juli ändras ersättningarna som kommunerna får för mottagandet av ensamkommande barn. Drastiskt. För väldigt många kommuner kan det handla om nästan en halvering av ersättningar mot i dagsläget. Detta trots att mottagandet är tänkt att finansieras av Migrationsverket. Det stora mottagandet av ensamkommande barn hösten 2015 samt att ersättningssystemet helt förändras innebär stora behov av översyn av befintliga verksamheter. Detta helt enkelt för att kunna klara uppdraget.

Under hösten 2015 gick Inspektionen för vård och omsorg IVO ut och aviserade att man inte på samma sätt som tidigare skulle tillsyna i den del av Socialstyrelsens föreskrifter avseende HVB-hem som handlar om restriktivitet i att låta två ungdomar dela rum. Detta som ett sätt att underlätta lösa situationen med anledning av flyktingkrisen.

Nu, under hösten 2016 går IVO ut och aviserar att de med nya tag kommer att se över just detta. Den tillfälliga lättnaden i tillsynen är nu över, och IVO har i vissa kommuner som till exempel Umeå startat upp egen initierad tillsyn i frågan. 

Samtidigt har kommunerna kraftfullt protesterat mot de stora minskningarna av statlig ersättning för mottagandet av ensamkommande barn. För att kunna ge god omsorg till våra ensamkommande ungdomar för den ersättning som blir aktuell från 1 juli kan kommuner i vissa fall fortsatt behöva använda alternativa lösningar, det vill säga andra än vad föreskrifterna strikt anger.

Vi som träffar ungdomarna varje dag ser vikten av att arbeta med hög kvalitet i personalgrupperna, vi ska självklart också jobba för den andemening som finns i föreskriften – att ungdomars integritet ska kunna få utrymme. Det kan då vara att föredra att satsa på utbildad personal och god bemanning. Däremot kan vi behöva nyttja lokalerna optimalt för att få det att gå ihop resursmässigt. Tillsynen riskerar i och med det bli som Alvesson så träffande beskriver – ”en fyrkantig felfinnarlogik som får företräde framför att bedöma om verksamheter fungerar bra i stort eller inte”. 

På direkt fråga till IVO-representanter om det alls diskuterats någon form av anpassning av tillsynen utifrån de nyligen beslutade ändringarna i ersättningssystemet blir svaret nekande. Vi ser som kommunföreträdare en oroväckande brist på samordning mellan statens myndigheter trots att de verkar på samma område. Att den ena handen inom staten inte verkar veta vad den andra gör riskerar leda till en urholkning av förtroende bland kommunerna, som i första hand slår mot tillsynsmyndigheten. Det är en mycket olycklig utveckling. 

Tillsynsmyndigheten behöver istället verka mer i en anda av att beskriva hur verksamheten faktiskt fungerar. Att se till såväl det som behöver lyftas som det som redan är bra, mer än att söka formella fel och ”göra nedslag”.  

När känslan är att huvudsaken blir att leta upp i vilken detalj av det gedigna regelverket en kommun brister istället för att se helheten – ja, då riskerar vi bli många som klipper ut rubriken från Alvesson och sätter på anslagstavlan i kafferummet – ”Funktionell dumhet i offentlig verksamhet måste bekämpas”.

Läs även: Replik från IVO: Även helhetsbedömningar ingår i tillsynen 

Läs även: Törn för tilliten mellan stat och kommun

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.